Inga produkter i varukorgen.
Moral och pengar driver hushållens miljötänkande
Vilka effekter får olika politiska mål och styrmedel på vårt miljötänkande? En ny undersökning har undersökt vad som driver de svenska hushållens beteende.
Under fem år har Naturvårdsverket och Formas finansierat forskningsprogrammet Hållbara hushåll, som undersökt miljöpolitik och hållbar utveckling i vardagen. Forskningens huvudändamål har varit att ta reda på hur miljöpolitiska mål och styrmedel påverkar hushållens val i vardagen. Vad får oss att tänka grönt och vad hindrar oss?
En viktig slutsats som forskarna dragit är att otydliga politiska budskap förhindrar hushållens förändringsvilja. Att på samma gång uppmana till minskad bilåkning och bygga nya parkeringsplatser i städer är ett exempel på sådana motsägelsefulla signaler. För att komma till rätta med otydliga signaler menar forskarna att det behövs ett brett grepp från politiskt håll, att man ser till hur åtgärder inom flera politiska områden påverkar hushållens beteende. Forskningen, som bland annat genomförts med hjälp av djupintervjuer och tidsdagböcker, visar också betydelsen av kollektiva åtgärder för att öka miljömedvetandet i vardagen.
– Det finns tydliga gränser för hur långt man kan komma i miljöarbetet med att betona betydelsen av individuellt ansvar och normer. Förändring måste också initieras via kollektiva åtgärder såsom investeringar i infrastruktur som underlättar miljövänliga aktiviteter i vardagen, säger Jenny Oltner, handläggare på Klimatavdelningen och Naturvårdsverkets kontaktperson i programmet, i ett pressmeddelande.
Forskningen visar också att moral och ekonomi är de viktigaste drivkrafterna för hushållens del. Viljan att handla rätt är lika viktig som ekonomiska motiv.
Forskningsprojektet Hållbara hushåll, som också kallas för SHARP (Sustainable Households Attitudes Resources & Policy), består av sex delprojekt med forskare från Luleå tekniska universitet, Linköpings universitet, Umeå universitet och Karlstads universitet.
