Miljöskolan- kemiska arbetsmiljörisker

När det gäller verksamhetsutövarens egenkontroll ställs generella krav på att verksamheten systematiskt undersöks och bedöms efter risker ur hälso- och miljösynpunkt. Förekommer farliga kemiska ämnen i verksamheten ska arbetsgivaren bedöma om dessa kan orsaka ohälsa eller olycksfall. Riskbedömningen ska utgöra grunden för produktval samt olika förebyggande och skadebegränsande insatser. Resultatet av riskbedömningen ska dokumenteras.

Ytterligare regler finns kring allvarliga kemikalieolyckor samt brandfarliga och explosiva varor. För tillverkare och importörer tillkommer dessutom särskilda bestämmelser.

Block – Riskbedömning

Låt inte slumpen eller tillfälligheter avgöra när, var och hur riskbedömningen ska göras. Upprätta istället en handlingsplan eller rutin för arbetet med riskbedömningar. För större verksamheter bör det fastställas tidplaner, resurser, ansvariga, mål och uppföljning. Ambitionsnivå och detaljeringsgrad är givetvis beroende av verksamhetens omfattning och hur stora riskerna är. Här redovisas ett systematiskt arbetssätt för bedömningar av kemiska arbetsmiljörisker, nedanstående tio punkter kan tjäna som modell i de flesta sammanhang.

1. Planera och prioritera

Gå igenom hela verksamheten för att göra någon sorts översiktlig bedömning eller grovanalys. Därefter kan en prioritering göras. För vissa verksamheter med få och små kemiska arbetsmiljörisker räcker det ofta med enkla riskbedömningar, t.ex. i samband med skyddsrond. Men i något större och mer komplexa verksamheter måste en systematisk riskbedömning göras.

2. Omfattning och avgränsning

Det är viktigt att tydligt klargöra vad riskbedömningen innefattar. Var börjar och var slutar den och vilka processer ingår? Är riskbedömningen för omfattande kan det vara bra att bryta ned den i mindre delområden.

3. Beskriv verksamheten

Den normala verksamheten och hanteringen bör också beskrivas. Detta är särskilt viktigt för en nya verksamhet som inte påbörjats. Anledningen är att tydliggöra vilka normala förhållanden som riskbedömningen baseras på.

4. Farliga egenskaper

För att göra en riskbedömning måste man samla in information om de farliga egenskaperna. Viktigaste källan är ofta säkerhetsdatablad. Tidigare erfarenheter, hälsokontroller eller undersökningar bör utnyttjas. Ibland behövs också extra information från leverantörer, facklitteratur eller externa experter. Vid en riskbedömning bör man ta hänsyn till hur farliga kemikalierna är vid inandning, kontakt med hud, ögon och vid förtäring. Man bör även undersöka ämnenas brand- och explosionsfarlighet samt deras reaktiva egenskaper.

5. Risker vid normal hantering

En egen riskbedömning bör göras för alla farliga ämnen som en kemikalie innehåller. Gå metodiskt igenom vilken exponering som är möjlig vid den normala respektive den avsedda hanteringen. Tänk på att vissa skador uppstår direkt medan andra visar sig först efter en längre tid.

Om ämnet har brandfarliga egenskaper är det viktigt att man bedömer risken för antändning samt ämnets värmeutveckling. Vissa ämnen kan också ha förutsättningar för farliga kemiska reaktioner i kontakt med andra ämnen.

6. Olyckshändelser

Förr eller senare kan något gå snett. Orsaken kan vara mänskliga misstag, fel på utrustningen eller oförutsedda effekter av strömavbrott. Ibland kan också enklare driftstörningar eller läckage orsaka följdhändelser med allvarliga konsekvenser. Risker vid olyckor och andra oförutsedda händelser ska bedömas. Identifiera vad som kan orsaka skador och hur trolig händelseförloppet är. Utnyttja tidigare erfarenheter och glöm inte sådant som kan orsakas av mänskliga fel, brist på information eller tillfälliga arbeten. Dra också nytta av resultat från andra undersökningar, exempelvis brandskydd och miljöskydd. Om riskerna bedöms som stora kan en mer detaljerad bedömning behöva göras med riskanalysmetodik. Då görs en systematisk genomgång av tänkbara olyckshändelser.

7. Riskvärdering

Riskvärderingen avser en genomgång och ett ställningstagande. Är riskerna tillräckligt små för att kunna accepteras? Behövs ytterligare åtgärder eller måste hela processen förändras?