Miljöskadeförsäkringen guldkalv för försäkringsbolagen

Den obligatoriska miljöskadeförsäkringen trädde i kraft 1989 och kompletterades 1999 med en saneringsförsäkring. Det innebär att alla verksamheter som bedriver miljöfarlig verksamhet i Sverige omfattas av en obligatorisk miljöskade- och saneringsförsäkring. Sammanlagt handlar det om ungefär 21 000 verksamheter inom både privat och offentlig sektor. Försäkringarna regleras av miljöbalken och bakgrunden till att försäkringen en gång infördes är 1970-talets miljöskandal i Teckomatorp med nedgrävda tunnor som innehöll miljöfarligt avfall. Tanken med miljöskadeförsäkringen är att de ska täcka de fall när en verksamhet har orsakat miljöskada och den som vållat skadan inte går att identifiera eller av olika anledningar inte kan betala. Försäkringen gäller dessutom i de fall när rätten att kräva skadestånd är preskriberad.

Kostat för mycket

Nu visar det sig att försäkringen sedan starten har kostat alldeles för mycket och att väldigt få framställningar om anspråk har beviljats utbetalning. Enligt en rapport från Föreningen för miljöskadeförsäkring, som har till uppgift att värna om betalarkollektivets intressen, så har företagen och de kommunala verksamheterna de senaste 12 åren sammanlagt betalat in 300 miljoner kronor till försäkringsbolagen medan bara 3,4 miljoner kronor har betalat ut.

Pär Andersson menar att försäkringsbolagen under en lång tid har utnyttjat det system som försäkringarna har varit uppbyggda kring. De första tio åren hade nämligen ett försäkringskonsortium bestående av de stora försäkringsbolagen i Sverige monopolställning och kunde själva sätta priset för miljöskade- och saneringsförsäkringen.

– Den här försäkringen har under en lång tid kostat alldeles för mycket och det beror på att försäkringskonsortiet utnyttjade sin monopolställning, hävdar Pär Andersson.

En riktig mjölkko

Under försäkringskonsortiets tio år i monopolposition betalade företagen och de kommunala verksamheterna en premie på mellan 20 och 25 miljoner kronor per år. Men sedan fyra år tillbaka är miljöskade- och saneringsförsäkringen utsatt för konkurrens och då visar det sig att den verkliga kostnaden för den årliga premien inte ens är hälften av den tidigare. Den nuvarande premien är 12,5 miljoner kronor per år vilket då gäller för båda försäkringarna. En ny upphandling kommer att ske i höst och förväntningar finns på att premien ska sjunka ännu mer.

– Men man kan lugnt påstå att försäkringskonsortiet under en lång period har skott sig på monopolsituationen och att miljöskade- och saneringsförsäkringen varit en riktigt mjölkko, säger Pär Andersson.

Få utbetalningar

Sammanlagt har det fram till år 2001 framställts 93 anspråk på ersättning enligt miljöskade- och saneringsförsäkringarna. I 14 fall har försäkringsbolagens utredningar lett till att pengar betalats ut. Den stora majoritet av utbetalningarna har gjorts via den betydligt modernare saneringsförsäkringen.

– Med rapporten som grund kan man enkelt konstatera att det egentligen är väldigt få fall där försäkringen har tagits i bruk, säger Pär Andersson.

Pär Andersson menar att det kan finnas flera orsaker till att det gjorts så få utbetalningar. En är att vi i Sverige har relativt små miljöproblem. En annan är att det när det uppstår en miljöskada så finns det faktiskt någon som är ansvarig och som får betala. En tredje orsak kan vara att försäkringarna inte täcker skador och föroreningar som uppstod innan första juli 1986.