Miljö & Utveckling har tidigare berättat om hur Bjuvs kommun efter SD:s maktövertagande valde att lämna miljösamarbetet med sina grannkommuner Klippan, Perstorp, Svalöv och Örkeljunga i det som kallas Söderåsens miljöförbund. Nu har Bjuvs beslut att lämna samarbetet i förtid resulterat i ett ersättningskrav på 3,5 miljoner kronor till Bjuvs kommun från de kvarvarande kommunerna. Men Bjuvs kommun har istället ställt ett motkrav på en halv miljon kronor till de övriga kommunerna. Det motsvarar Bjuvs ägarandel på 24 procent av Söderåsens miljöförbunds egna kapital.
Kommunal miljonstrid efter avslutat miljösamarbete
Miljöarbete SD/M-styret i Bjuvs beslut att lämna miljösamarbetet med grannkommunerna har nu lett till en ekonomisk konflikt där kommunerna ställer miljonkrav på varandra.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
– Bjuv valde att göra ett utträde på ett politiskt otydligt sätt. De kvarvarande kommunerna såg ingen anledning att tvinga kvar Bjuv, men då blev det ju så att de lämnade i förtid enligt vår uppfattning. Det började i så fall gälla vid årsskiftet. Det krav som nu ställs handlar om de kostnader kopplade till att miljöförbundet skulle leverera 100 procent tjänst till Bjuv fram till sista december, säger Perstorps kommunstyrelseordförande Ronny Nilsson (S) till Miljö & Utveckling.
Ronny Nilsson berättar att Bjuvs kommuns beslut att lämna ledde till att övriga kommuner stod kvar med en för hög personal och organisation och att det är för dessa kostnader man nu vill ha ersättning för.
Läs mer: Kommunen lämnar miljösamarbetet efter SD-inträde
”De ställde inte om i tid”
Mikael Henrysson (SD), kommunstyrelseordförande i Bjuvs kommun, delar inte Ronny Nilssons lägesbeskrivning. Han menar i stället att det är de kvarvarande kommunernas senfärdighet som orsakat eventuella ekonomiska problem.
– Vi har haft en lång diskussion om att lämna miljöförbundet och där finns det tydliga stadgar som vi har följt. Det är två och ett halvt års uppsägning för att miljöförbundet ska kunna ställas om när en kommun lämnar. Men de övriga kommunerna valde att diskutera om vårt beslut tagits på rätt instans. Vi tog det i kommunstyrelsen, medan de menade att beslutet måste tas i fullmäktige. Då ställde de inte om utan hoppades i stället på det bästa. Kostnaden berodde därför på att de inte ställde om i tid, säger han till Miljö & Utveckling.
Mikael Henrysson säger att kommunledningen tillsammans med jurister noga undersökt stadgarna och kommit fram till att det i stället är Bjuvs kommun som ska ha 570 000 kronor från miljöförbundet.
Att Bjuv valt att lämna miljösamarbetet beror enligt Mikael Henrysson på att man fått många klagomål från näringslivet i kommunen och att kommunens egna handläggare haft svårt att föra en dialog med dem på miljöförbundet när de behövde hjälp och stöd i sitt arbete.
– Sen skenade förbundets kostnader och efter att vi räknat på det valde vi att ta hem miljöarbetet inhouse.
Samarbete nödvändigt för kommunalt miljöarbete
Enligt Ronny Nilsson är det tvärtom otroligt effektivt för mindre kommuner att samarbeta kring sitt miljöarbete.
– Det är väldigt lämpligt att mindre kommuner har samarbete i ett miljöförbund. Då får man tillräcklig volym och kan hantera alla de kompetensområden som ett krävs av kommunernas miljöarbete. En liten kommun, med några få anställda som hanterade miljöfrågorna, klarar helt enkelt inte av att möta alla myndighetskrav och lagstiftning inom området fullt ut, säger han.
Nästa torsdag ska de kvarvarande kommunerna i miljöförbundet samlas för att diskutera hur man ska hantera frågan vidare. Att det kommer att krävas en rättslig process för att lösa konflikten ska enligt Ronny Nilsson inte uteslutas.