Miljömärkningarna har inte alltid positiva effekter

Miljömärkningar och olika certifieringar har blivit ett komplext område. Under de senaste åren har den årliga tillväxten varit så hög som 40 procent inom vissa områden. Miljömärkta varor har i många fall, exempelvis när det gäller bananer, tagit upp till 20 procent av marknadsandelarna och kan inte längre betraktas som nischprodukter.

Men när allt fler företag utvecklar egna miljöetiketter på sina produkter är frågan om det ger positiva miljöeffekter eller snedvrider konkurrensen och ställer till handelsproblem? Att som vanlig konsument stå i mataffären och värdera Fair Trade mot Ica eco eller Krav är nästan omöjligt. Och är det bättre att köpa ekologiskt socker från Sydamerika än vanligt socker från Sverige?

Kaffestudie

För att se om märkningar och certifieringar verkligen bidrar till en bättre miljö pågår flera olika projekt. Igår träffades bjöd IVL Svenska Miljöinstitutets forskningsprogrammet Entwined in för att diskutera frågan. Och alla forskare är överens. Det krävs mer forskning för att säkerställa om miljömärkningarna verkligen bidrar till en bättre miljö. I en mindre studie om ekologiska kaffeodlingar i Colombia visade det sig att märkningarna hade en positiv inverkan på miljön. Där jämförde man ekologiska odlare med icke ekologiska för att se om det fanns en skillnad. Här visade det sig att de odlare med ekologisk odling faktiskt bidrog till en bättre miljö.

– Men det är så klart svårt att se om leverantörerna ändrat beteende på grund av standarden, eller om de redan uppfyllde kraven innan. Fler studier krävs för att man ska kunna generalisera, säger Jason Potts från International Institute for Sustainable Development, IISD, som gjort studien.

Måste uppdateras

Det är också svårt att studera vilken skillnad en märkning kan göra för den enskilda bonden. Håkan Eggert, forskare på Göteborgs universitet berättar om en mindre studie som visade att certifierade bönder var mindre känsliga mot prisskillnader.

För att säkerställa att certifieringarna ger en bättre miljö och förbättrar arbetsförhållanden kan det vara bra att ha lägre krav i början för att få med sig många och efter det höja kraven successivt. En stor del av märkningarna måste också utvecklas och ta in nya faktorer som växthusgaser, livscykelanalys och vattenfotavtryck för att de ska generera någon förbättring.

Caroline Hopkins från Naturskyddsföreningen som har certifieringen Bra Miljöval säger att man inte enbart kan satsat på själva märkningen, utan att man måste se det som en process.

– Vi måste se var marknaden är idag och var vi vill att den ska vara. Miljömärkningen måste vara dynamisk och ses som en tävling för att företag ska förbättra sig. Dessutom måste man kombinera själva märkningen med annat som exempelvis kampanjer.

Vi kan inte sätta allt i händerna på konsumenten som har nog många val att göra ändå, istället är Caroline Hopkins förhoppning att märkningarna och certifieringarnas krav i slutändan blir lagkrav.