Miljömål växer i betydelse

De 16 nationella miljökvalitetsmålen som riksdagen beslutat om går ut på att arbeta för en miljömässigt hållbar utveckling på sikt, till exempel genom begränsad klimatpåverkan, frisk luft och en giftfri miljö. SKL:s rapport Lokala miljömål och nationellt stöd visar att nio av tio kommuner anser att miljömålen har resulterat i konkreta åtgärder.

Nästan 80 procent av kommunerna har antagit egna miljömål eller ställt sig bakom regionala och nationella mål. Ytterligare 15 procent är på gång med att ta fram mål. Det är en markant ökning i engagemang jämfört med 2006. Då, för sex år sedan, var det knappt 45 procent av kommunerna som jobbade med miljömål, och hela 40 procent som ännu låg i startgroparna med miljömålsarbetet.

– Detta är en positiv utveckling som visar på ett växande engagemang. Allt fler kommuner inser att miljöfrågor är globala, medan åtgärderna har en lokal dimension. Det gäller inte minst den globala uppvärmningen, säger SKL:s ordförande Anders Knape i ett pressmeddelande.

Studien visar också att det i större utsträckning än tidigare är kommunstyrelsen som greppat rodret för miljömålsarbetet. Anders Knape tolkar den trenden som att miljöfrågorna är strategiskt intressanta och att de har en stark koppling till den kommunala planerings- och beslutsprocessen. Men mer skulle kunna göras från statens håll.

– Samtidigt vill kommunerna att staten gör en satsning för att underlätta arbetet på lokal nivå. Vi ser behov av att staten utvecklar stödet till kommunernas miljöarbete. Utifrån vår undersökning lämnar vi därför sex förbättringsförslag, säger Anders Knape.

SKL:s förbättringsförslag

* Förbättra dialogen mellan staten och den lokala och regionala nivån.

* Stärk samarbetet och öka samordningen inom staten.

* Utveckla länsstyrelsernas roll och ansvar.

* Öka fokus på åtgärder och verktyg för att nå miljömålen.

* Tillför nya resurser.

* Stöd kommunernas arbete med att utveckla lokala miljömål.