Inga produkter i varukorgen.
Miljöklassa byggnader på gott och ont
Miljömärkningar av byggnader har blivit riktigt poppis. Och nu finns en certifiering för hållbara stadsdelar. På Nordbygg Ecoforum diskuterades för- och nackdelar med certifieringarna.
– Man kan arbeta med miljö- och hållbarhetsfrågor utan att miljöcertifiera byggnaden. Men vill man åtnjuta värdet av arbetet är det ett bra sätt, säger Anna Denell, hållbarhetschef på Vasakronan, och berättar att studier visar att värdet på en miljöklassad byggnad kan stiga med fem till tio procent.
Sara Elmén och Elin Salmonsson, konsulter på WSP Environmental, som gjorde sitt examensarbete om certifiering av hållbara stadsdelar, HCS, berättar att de i sin studie såg att endast hälften av aktörernas önskemål om hållbara aspekter uppfylldes i dagens projekt. Det visade sig också att den sociala aspekten, ett av de tre benen tillsammans med den miljömässiga och ekonomiska aspekten, glömdes bort i dagsläget. Socio-ekonomiska aspekter prioriteras inte alls.
– En certifiering för stadsdelar blir ett gemensamt verktyg för alla inblandade aktörer och bidrar till att alla frågor hamnar på bordet tidigt i processen, menar de.
Materialval
Då de olika klassificeringsystemen som finns idag tittar på olika saker och har lite olika inriktningar kan det vara svårt att jämföra dem med varandra. Här gäller det att tänka på om det är en ny eller befintlig byggnad och vilka aspekter som kunden tycker är viktiga.
En annan utmaning kan vara att jobba med material. Monica Björk, vd på Byggmaterialindustrierna anser att det viktigaste är att värdera byggprodukterna ur ett livscykelperspektiv och att värderingarna bygger på vetenskap och tydlighet.
Vissa material kan dock vara bra ur miljösynpunkt men sedan fogas samma med andra material som gör det svårt att exempelvis plocka isär och återvinna i framtiden.
