Inga produkter i varukorgen.
Miljöinspektörer behöver bättre utbildning
En miljöinspektörs arbete är komplext och bedömningsgrunderna är inte alltid självklara. En ny rapport tar reda på hur miljö- och hälsoskyddsinspektörer resonerar när de gör sina bedömningar.
Hur tänker en inspektör? Den frågan ställer sig forskaren Lena Edlund i en ny rapport från Naturvårdsverket. Syftet är fördjupa förståelsen om hur professionella bedömningar görs.
Trots att inspektörernas bedömningar ligger till grund för myndighetsbeslut är bedömningsdimensionerna inte alltid självklara, menar författaren. Två svåra bedömningsdimensioner är rättssäkerhet och rimlighetsbedömningar. Ingen av dem har en självklar lösning.
Två angreppsätt
Man kan också se att miljöinspektörer formar sig i två grupper när det gäller vilket angreppsätt man har i sitt arbete. Den ena gruppen utgår ifrån principer och värderingar för vad som är viktigt i arbetet och använder bedömningsdimensionerna utifrån det perspektivet. Den andra gruppen utgår ifrån vad som är nödvändigt att göra för att nå målet. De olika perspektiven kan leda till olika bedömningar.
Se över utbildningen
En av författarens slutsatser är att utbildningen till inspektör behöver ses över för att kunna utgöra en stabil grund för de blivande inspektörerna. Idag finns det flera olika vägar att gå för att bli inspektör. Det gör att somliga har med sig en tunn kompetens på det juridiska området, både när det handlar om miljölagstiftning och om förvaltningslagen.
16 inspektörer i 7 kommuner har intervjuats i i studien. Hälften av intervjupersonerna kom från kommuner med färre än 10 000 invånare. Rapporten ska användas som underlag i Naturvårdsverkets fortsatta arbete med tillsynsvägledning och utvecklingen av tillsyn.
