
Under de senaste 15 åren har det blivit allt vanligare med så kallade livscykelanalyser, det vill säga metoder för att utröna hur en produkt under hela dess livslängd påverkar miljön. Resultaten av analyserna blir allt som oftast att en produkt är bra i ett hänseende, men mindre bra i ett annat. Det gör att vi tvingas göra ett val och väga för- och nackdelar mot varandra.
Moraliska ställningstaganden
Magnus Bengtsson vid Institutionen för miljösystemanalys vid Chalmers tekniska högskola har i sin doktorsavhandling ”Facts and Interpretations in Environmental Assessments of Products” tittat på hur sådana frågeställningar värderas.
Han menar att vi ofta ställer krav på att forskare ska komma med expertsvar, fast det även handlar om moraliska ställningstaganden. Men enligt Magnus Bengtsson kan naturvetenskapen inte ge svar på vad som är rätt och riktigt, eftersom det inte är dess uppgift.
– När det gäller i högsta grad moraliska jämförelser som att vikta hälsoeffekter mot påverkan på ekosystem är det till syvende och sist frågan om dels egen övertygelse, dels prioriteringar av viktiga omvärldsaktörer, exempelvis miljöorganisationer och kunder.
Alla passar bollen
Under sitt arbete med doktorsavhandlingen talade han med bland andra inköpare från olika företag. De ansåg att det var tillverkarnas uppgift att göra prioriteringar mellan olika miljöeffekter eftersom de själva saknade kompetensen. Och om alla tänker så kommer ingen att ta ansvaret.
–Som det är nu passar man bara bollen, många verkar inte riktigt ha begripit att det handlar om värdefrågor. Slutsatsen är att vi måste ta tag i sådana här svåra ställningstaganden. Men det handlar inte bara om en ovilja utan en brist på förståelse av hur sådana här problem fungerar. Man uppfattar detta som naturvetenskapens uppgift, något som jag ser som en missuppfattning, förklarar Magnus Bengtsson.