Vid pressträffen om den nya skogsutredningen deltog Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) och EU-minister Jessika Roswall (M). Det går även att läsa om utredningen i en debattartikel i Dagens industri av Peter Kullgren.
Regeringen tillsätter ny skogsutredning – miljörörelsen rasar
Biologisk mångfald
Regeringen vill se över den nationella skogspolitiken och tillsätter en ny skogsutredning. Miljörörelsen är inte nöjd.
– Jag ser det som att slaget om skogen nu trappas upp, säger Erika Bjureby, Sverigechef på Greenpeace i en kommentar.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Syftet med utredningen är, enligt regeringen, att ”utveckla en framtida ändamålsenlig skogspolitik som främjar ett långsiktigt hållbart konkurrenskraftigt skogsbruk”.
– Skogen och svenskt skogsbruk är en strategisk resurs för både klimatet och svensk konkurrenskraft. En hållbar skogspolitik måste samtidigt kunna förena konkurrenskraftiga ekonomiska villkor med en god miljöhänsyn. Regeringen tar därför nu ett viktigt steg för att utveckla en framtida ändamålsenlig skogspolitik, säger landsbygdsminister Peter Kullgren i ett pressmeddelande.
Som särskild utredare utser regeringen Göran Örlander, som är professor i skogsskötsel och som har en mångårig erfarenhet från bland annat Skogsstyrelsen och Södra Skogsägarna. I uppdraget ingår dels en allmän översyn av den nuvarande skogspolitiken, dels att ta fram förslag på konkreta lagändringar.
Fakta
Det här vill regeringen utreda:
- Utvärdera den nuvarande skogspolitiken givet de förändringar som skett sedan 1993.
- Utveckla skogspolitiken för att möta utmaningarna i EU.
- Utveckla arbetssättet för Sveriges fortsatta arbete inom EU i skogliga frågor.
- Effektivisera miljömålsarbetet för skogen.
- Överväga alternativ till avverkningsanmälan och anmälan för samråd.
- Säkerställa att beslut inte kan överklagas till både allmän förvaltningsdomstol och mark- och miljödomstol.
- Tydliggöra kunskapskravet när det gäller skogsbruk.
- Analysera möjligheterna till och föreslå regelförenklingar vad gäller avverkningsanmälan och samrådsplikt för skogsbruksåtgärder.
Miljörörelsen rasar
Reaktionerna från miljörörelsen lät inte vänta på sig. Kort efter regeringens pressträff kom skarp kritik från bland annat Världsnaturfonden WWF. Organisationen menar att fokus vid pressträffen låg på ökad produktion, samtidigt som hotet mot den biologiska mångfalden utelämnades och i stället ska ses över i en separat artskyddsutredning.
– Det är svårt att se hur förslag på ökad skogsproduktion, regelförenklingar och sannolika försämringar i miljötillsyn i skogen kommer leda till att stärka balansen mellan skogspolitikens jämställda mål på produktion och miljö. Men också hur dessa kommer bidra till Sveriges internationella åtaganden avseende biologisk mångfald.
”Vi kommer inte att ge oss”
Även Greenpeace riktar skarp kritik mot den nya skogsutredningen. Erika Bjureby, Sverigechef på Greenpeace, kritiserar det faktum att regeringen varken adresserar det globala avtal man skrivit under på om att skydda 30 procent av värdefull natur till 2030, eller samernas rättigheter.
– Vad Sverige behöver är det direkt motsatta till vad den här utredningen ska titta på. Myndigheterna behöver granska avverkningarna bättre och få starkare mandat att skydda hotade arter. Det behövs även mer stöd för skydd av värdefull natur, särskilt för privata skogsägare som inte vill att deras skog ska bli till kalhyggen, säger Erika Bjureby.
Hon tillägger att hon ser på den nya utredningen som att ”slaget om skogen nu trappas upp” och att Greenpeace kommer att göra allt för att protestera.
– Och det kommer vi också att göra, oavsett om det innebär att kedja oss fast i värdefulla gammelskogar, skriva rapporter och remissvar, eller upplysa allmänheten om hur korrupt systemet är. Vi kommer inte att ge oss, säger Erika Bjureby.
Den skogspolitiska utredningen ska redovisas vid två tillfällen, ett delbetänkande den 31 december 2024 och ett slutbetänkande den 31 augusti 2025.