Inga produkter i varukorgen.
Mer miljö för pengarna
Även miljön har sitt pris. För att hitta åtgärden som kostar minst bygger IVL Svenska Miljöinstitutet AB upp en databas där effekter och kostnader lagras. Om ett år kan databasen tackla miljömålen.
Att förbättra miljön utan att ekonomin bromsas beskrivs som en vägledande princip i arbetet med Sveriges miljömål. Sverige ligger efter andra EU-länder med att skaffa underlag för kostnadseffektiva miljöåtgärder. Men till hösten 2003, då EU-samarbetet med att minska luftföroreningar som sprids över gränserna tar ny fart, ska Sverige ha mer kött på benen.
– Man ska slippa börja om från början varje gång ett underlag behövs. Hittills har det inte funnits någon nationell sammanställning för åtgärder och kostnader, och det svåraste i vårt arbete är att få fram sifferunderlaget, säger Marcus Carlsson Reich på Svenska miljöinstitutet, IVL.
Tre år har han och två andra på IVL på sig för att samla underlaget i en databas. Åtgärdskostnaderna ska tas fram för olika samhällssektorer och branscher. Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Jordbruksverket är några av de som bidrar med underlag åt databasen. IVL hämtar också mycket information utomlands. För att kontrollerna hur uppgifterna om effekter och kostnader stämmer med svenska förhållanden skickas de ut för påseende till den svenska industrin. Sedan förs siffrorna in i databasen.
– Vi ser till att all data blir jämförbar. Kostnaden för varje åtgärd läggs upp. Den enda beräkning som utförs i databasen är för att relatera kostnader till samhällsutvecklingen, som till exempel ökad bilanvändning. Där beror ju effekten av en åtgärd på hur många som kör bil, säger Marcus Carlsson Reich.
Åtgärderna som ska bli mer kostnadseffektiva gäller bland annat utsläppen av koldioxid, kvävedioxider, svaleldioxider och flyktiga organiska föreningar. För energisektorn ska man till exempel kunna beräkna effekten av en övergång från fossila bränslen till biobränslen, medan jordbrukarna får veta vad det kostar att förändra stallgödselhanteringen för att minska utsläppen av ammoniak. Inom transportsektorn kan exempelvis utsläppen minskas genom förändringar av de logistiska systemen, eller ett ändrat körbeteende.
