Mäta social hållbarhet – utmaningar och möjligheter

Att mätningar av socialt hållbarhetsarbete är utmanande betyder inte att det är omöjligt. En social hållbarhetsfråga som mätts och utvärderats under lång tid är arbetsmiljön i företags leverantörsled. Vi pratar här om mänskliga rättigheter, barnarbete, levnadslöner och mycket annat.

Här har klädindustrin kommit långt och en av många mätmetoder som finns har utvecklats av den oberoende organisationen Fair Wear Foundation. Genom verktyget Fair Wear Audits görs kontroller på plats direkt i medlemsföretagens leverantörsfabriker. Den svenska skotillverkaren Icebug är det senaste medlemsföretaget som har fått sina fabriker, tre i Vietnamn och en i Kina, utvärderade.

– Den största skillnaden mellan Fair Wears mätningar och de kontroller vi själva gjorde är att arbetarna involveras i högre grad. Fair Wear har alltid intervjuer med arbetarna som en del av sina kontroller. Det är en viktig sak som många externa granskare hoppar över, säger Icebugs hållbarhetschef, Maria Munther.

Tuff process

Maria Munther säger att Fair Wears revisioner har varit väldigt lärorika. Mätningarna har resulterat i två rapporter kallade ”audit report” och ”corrective action plan”. Hon beskriver processen som sträng.

– De var absolut tuffa. Vi har fått helt nya insikter kring vad vi ska lägga vikt på och nu använder vi resultaten för att skapa förbättringar genom dialog med fabrikerna.

En del saker kommer enligt Maria Munther att kunna lösas relativt snabbt, medan andra saker kommer att ta tid, kanske till och med år, att få på plats.
– Det vi gjort redan nu är att ordna utbildningar på en fabrik där de anställda får lära sig mer om fackligt arbete och vilka fackliga rättigheter de har. Samtidigt förs en dialog om övertid och om problemet kan lösas genom bättre produktionsplanering. Men det är ett utbrett problem för hela textilbranschen som är lite svårare att komma åt.

Utöver revisionerna i fabrikerna utvärderar Fair Wear även medlemsföretagens förbättringsåtgärder i en process som kallas Brand Performance Checks. Att samarbeta med andra företag och gemensamt granska fabriker är enligt Maria Munther väldigt kostnadseffektivt. Hon påpekar också att gemensamma kontroller minskar belastningen på fabrikerna som skulle ha fått mycket att göra om alla deras kunder gjorde enskilda kontroller.

På den negativa sidan nämner Maria Munther att metoden är relativt dokumenttung.

– Det är väldigt mycket att sätta sig in i. Samtidigt tror jag att det kommer att upplevas mindre betungande ju mer man kommer in i arbetet. Just nu ser jag egentligen inga brister med metoden.

En annan aktör som nyligen testat nya metoder för att mäta socialt hållbarhetsarbete är fackförbundet Byggnads som granskat den psykosociala arbetsmiljön på Sveriges byggarbetsplatser. En enkät från Byggnads till medlemmarna avslöjade omfattande mobbning och kränkningar på arbetsplatserna. Efter det genomförde organisationen över 1000 extrakontroller för att säkra att arbetsgivare i byggbranschen lever upp till lagar och regler kring psykosocial arbetsmiljö.

– Vi insåg att många byggföretag har en lång bit kvar när det kommer till det psykosociala arbetsmiljöarbetet, säger Ulf Kvarnström, arbetsmiljöansvarig på Byggnads.

Delar upp kontrollerna i två delar

Kontrollerna som genomfördes under veckan var uppdelade i två delar. Den första delen handlade om hur företaget har organiserat sina rutiner och riktlinjer samt vad företaget har för kunskap kring de så kallade OSA-reglerna, ”organisatorisk och social arbetsmiljö”. OSA regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2015:4.

Därefter kontrollerades hur arbetet med psykosocial arbetsmiljö följde de krav som ställs i arbetsmiljölagen. När den första delen var klar gick man vidare och ställde frågor till arbetstagare om hur de upplevde att lagen och OSA-föreskriften följdes.

Ulf Kvarnström poängterar att kontrollerna inte ställer några andra krav än att arbetsgivaren följer lagar och regelverk.

– Allt det här regleras i föreskrifter och lag. Föreskriften ”Systematiskt arbetsmiljöarbete” trädde i kraft redan år 2001. OSA-föreskriften, organisatorisk och social arbetsmiljö, trädde i kraft i år.

Ulf Kvarnström på Byggnads anser att kontrollerna var speciella att genomföra och menar att det är svårare att mäta sociala aspekter som kränkningar och mobbning än vad det är att mäta till exempel ergonomi och hantering av skyddsutrustning.

För att möta utmaningarna med att mäta social hållbarhet och för att skyddsombuden skulle förstå problematiken var Byggnads tvungna att ta fram flera nya utbildningsmaterial som skyddsombuden fick ta del av innan kontrollerna började.

Svårast mäta effekt i utvecklingsländer

Att det skulle vara svårt att mäta socialt hållbarhetsarbete är något som Maria Munther på Icebug till viss del håller med om. I varje fall när det kommer till att få koll på leverantörer i utvecklingsländer.

– Det finns maktförhållanden som är svåra att sätta sig in i. Som kund har du viss makt i förhållande till fabriken, men ledningen på fabriken har en viss makt i förhållande till arbetarna. Det svåra här är att säkerställa att man får fram ärliga svar, att det inte finns dolda strukturer och att svaren tolkas rätt genom både kulturfilter och språkfilter.

Ett sätt att underlätta mätningar av social hållbarhet i leverantörsledet är att involvera facket. Fair Wear är till exempel ett samarbete där fackliga organisationer deltar. Ett annat företag som har erfarenhet av att mäta social hållbarhet tillsammans med facket är Systembolaget, som redan 2017 skrev ett samarbetsavtal med Unionen och den internationella fackliga organisationen IUF. Avtalet skrevs efter att avslöjande granskningar visat på brister i leverantörsleden i Sydafrika. Processen sjösattes 2019.

– Vår gemensamma avsiktsförklaring – Memorandum of Understanding – är den första i sitt slag. Att vi har skapat en systematik och process för att konstruktivt diskutera och lokalt agera kring frågor om hur vi tillsammans förbättrar arbetsvillkor i leverantörskedjan är tecken på ett bra samarbete, säger Axel Kollberg som är hållbarhetsansvarig på Systembolaget.

Samarbete med facket nyckeln till framgång

Den process som Systembolaget tagit fram med hjälp av facket mäter både miljö, arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter.

– Förekomsten av facklig närvaro bland producenter och odlare i vår leverantörskedja är något vi mäter. Det är dock något svårare att baserat på det mäta vår direkta eller indirekta negativa påverkan, samt hur Systembolaget bidrar till förbättringar. I den bemärkelsen blir samarbeten som det med IUF, Unionen och SPF Unionen så viktiga. Det ger oss möjlighet att med hjälp av lokal närvaro tillhandahålla konkreta verktyg för fackförbunden att förbättra arbetsförhållanden för sina medlemmar och följa utvecklingen.

Enligt Axel Kollberg har samarbetet med fackförbunden varit en förutsättning för att kunna mäta på ett trovärdigt sätt i leverantörsleden.
– Det har bidragit till trygghet i diskussioner som berör allvarliga missförhållanden. IUF, Unionen och SPF Unionen har genom sin närvaro skapat ett förtroende på lokal nivå. En försäkran att Systembolaget faktiskt vill spela en aktiv roll för förbättrade arbetsvillkor, upprätthålla respekt för mänskliga rättigheter och motverka ojämlika maktförhållanden, säger han.

Systembolaget har i tidigare intervjuer berättat för Miljö & Utveckling att det krävts mycket arbete för att få mätsystemet på plats. I dag är dialogen enligt Axel Kollberg klart mycket bättre.

– Själva rapporteringsverktyget är på plats och även om vi så klart inte vill ersätta dialog mellan arbetsgivare och arbetstagare som fungerar, vill vi sprida kunskap om hur fackförbund kan stärkas genom att använda sig av vår process när det inte fungerar.

Efter framgångarna I Sydafrika har Systembolaget nu påbörjat ett arbete med att införa processen och rapporteringsverktyget i Italien.

– Där ser den fackliga sfären helt annorlunda ut och det är tydligt att det inte går att kopiera rakt av hur vi arbetat fram till nu i Sydafrika. Det i sig är en viktig lärdom, att den lokala kontexten är helt avgörande för hur vi går till väga i olika ursprung framgent.