Massiva plastexperimentet: Här är Sveriges vanligaste plastskräp 

Insamlingen genomfördes under 2022 och 2023 på en area av 830 000 kvadratmeter, motsvarande ungefär 115 fotbollsplaner. Projektet är ett samarbete mellan Håll Sverige Rent, Vetenskap & Allmänhet och Göteborgs universitet.

Resultatet visar att cigarettfimpar står för 21 procent av det insamlade skräpet, vilket gör fimparna till det vanligaste skräpet. På andra plats kommer mjuka plastförpackningar, som utgör 16 procent av skräpet, följt av hårda förpackningar på 10 procent. Plastpåsar, såväl stora som små, står för 8 procent. Övriga kategorier, såsom rep och snören, gummi, dryckesflaskor och korkar, står för 45 procent av det insamlade plastskräpet.

–Att fimpar och förpackningar ligger i topp är tyvärr inte ovanligt. Men att vi ser så många plastpåsar i naturen, trots de senaste årens insatser för att minska både förbrukning och nedskräpning av dem, är oroande, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent i en kommentar.

Därför vill unga minska plastnedskräpning

Utöver insamlingen av skräp har projektet också undersökt ungas attityder och motiv till nedskräpning. Totalt 174 deltog. Resultatet från den studien visar att viljan att minska plastnedskräpning är kopplat till känslan att man inte bör skräpa ner, samt åsikten att den är viktigt att inte skräpa ner.

–Resultaten ger en indikation som uppmanar till vidare undersökningar kring intresseskapande undervisning och hur förpliktelser kan stärkas för att minska nedskräpning. Det ser ut som att viljan att minska nedskräpning är starkare kopplat till attityder än till kunskap. Både oro och hopp verkar vara starkt kopplad till viljan att minska nedskräpning av plast, säger Magnus Bergquist, docent i psykologi vid Göteborgs universitet i en kommentar.