Måns Nilsson: Så gör man praktik av hållbarhetsarbetet

Trots att det talas mycket om delmål, indikatorer, uppföljningssystem och rapportering, anser Nilsson att det finns en avgörande brist: nästan ingen talar om själva arbetsprocessen, om hur vi faktiskt ska nå dessa mål.

Måns Nilsson refererar till en SEI-rapport från föregående år som visade att endast omkring 10 procent av de globala målen hade utsikter att uppnås. Han påpekar att det finns en mängd negativa trender som hotar att underminera våra ansträngningar, till exempel klimatförändringar, överfiske av haven och överdriven användning av materialresurser.

Samtidigt påpekar han att det finns positiva trender och utvecklingar från flera håll, och nämner till exempel solpanelernas snabba framväxt som ett exempel på detta.

– I år kan vi för första gången fira att den globala solkraftskapaciteten har nått en terawatt, vilket motsvarar 1000 gigawatt, varav EU står för 200 gigawatt. Bara förra året ökade kapaciteten med över 30 procent i gigawatt, vilket är en betydande tillväxt. Trots pandemi, krig, inflation och ekonomisk kris, så fortsätter en viss utveckling att röra sig framåt, säger Måns Nilsson.

Metangas – en lågt hängande frukt

Enligt Måns Nilsson hamnar frågan om metangas alltför ofta i skymundan, trots att metanproblemet står för hela 40 procent av den uppvärmning som redan har skett, och förväntas stå för 30 procent framöver. Han betonar att det finns stora möjligheter med metangas, och att det är en så kallad ”low-hanging fruit”, det vill säga en relativt enkel och effektiv åtgärd som kan ha stor påverkan på hållbarhetsarbetet.

Vidare berättar han att det just nu pågår stora satsningar inom området för att åtgärda utsläppen i den fossila sektorn samt avfalls- och jordbrukssektorn.

– En positiv aspekt är att de flesta av dessa investeringar går att räkna hem. Faktum är att hela 60 procent av åtgärderna har negativa eller mycket små kostnader. Detta innebär att satsningarna snabbt blir lönsamma, samtidigt som man minskar den globala uppvärmningen, säger Måns Nilsson.

Alternativa proteinkällor

Måns Nilsson förutspår också att omställningen till alternativa proteinkällor kan vara nästa stora hållbarhetstrend.

– Köttkonsumtion är förknippat med ungefär lika mycket utsläpp som hela transportsektorn. Men det pratas inte om det i samma omfattning, trots att det står för cirka 15 procent av de globala utsläppen och en tredjedel av de globala metanustläppen.

Han betonar att klimatfrågan är intimt förknippad med människors minskade köttkonsumtion, vilket enligt honom också främjar en bättre hälsa och en ökad djurvälfärd. Enligt Måns Nilsson befinner sig alternativa proteinkällor i samma tidiga fas som solceller gjorde på 90-talet och elbilar på 2010-talet.

Vilken roll har näringslivet i den gröna omställningen?

– Under det senaste decenniet har det skett ett markant skifte i synen på klimat- och hållbarhetsfrågor. Där de tidigare sågs som hygienfrågor betraktas de nu som strategiska frågor. Företagen spelar en avgörande roll i omställningen och fungerar som en motor för att förverkliga nya lösningar och teknologier. Enligt mig är företagen därför helt avgörande för att uppnå en mer hållbar framtid, avslutar Måns Nilsson.