Kemikalieinspektionens anmälningar läggs ofta ned

– Den vanligaste anledningen till att anmälningarna läggs ner är att brott inte kan styrkas. För att väcka åtal måste åklagaren kunna bevisa att en lagöverträdelse har skett med uppsåt eller av oaktsamhet, säger Camilla Zetterberg, chef för Kemikalieinspektionens avdelning för tillsyn och registratur.

Mellan 2012 och 2016 har Kemikalieinspektionen gjort 664 anmälningar till åklagare för misstänkta miljöbrott. Av den nya tillsynsrapporten framgår att nästan 500 av dessa åtalsanmälningar har handlagts färdigt hos Åklagarmyndigheten. Av de färdighandlagda ärendena har 87 procent lagts ned, medan 13 procent har lett till böter för företagen.

Varor med förbjudna kemiska ämnen

Kemikalieinspektionens åtalsanmälningar handlar främst om brister som upptäckts vid myndighetens tillsyn av tillverkande och importerande företag samt verksamheter som säljer kemiska varor. Den största delen anmälningar, 160 stycken, handlar om varor som innehåller förbjudna kemiska ämnen. Det kan vara barnleksaker som innehåller förbjudna ftalater.

Andelen anmälningar som leder till företagsbot är högre när det gäller till exempel brister i säkerhetsdatablad och att kemiska produkter inte har anmälts till Kemikalieinspektionen.

– Som det är i dag kan företagen få intrycket att de inte gjort något fel trots att lagöverträdelser faktiskt har skett. Med miljösanktionsavgifter skulle lagöverträdelser innebära tydliga sanktioner för företag som sålt varor med förbjudna ämnen. Sannolikt skulle det även leda till att fler lever upp till kemikalielagstiftningen, säger Camilla Zetterberg.

Bollen ligger hos regeringen

I en skrivelse till Miljö- och energidepartementet 2015 föreslog Kemikalieinspektionen att en del av de lagöverträdelser som myndigheten i dag anmäler till åklagare, i stället ska leda till miljösanktionsavgifter. Regeringen gav förra året i uppdrag åt Miljötillsynsutredningen att undersöka möjligheterna till en sanktionsväxling på kemikalieområdet.

Utredningen har bedömt att en sanktionsväxling väntas leda till ett effektivare system. Betänkandet (SOU 2017:63) som utredningen överlämnade till regeringen i juni i år innehåller ett förslag om att göra en ny översyn av straffbestämmelserna i miljöbalken.

Läs rapporten här.