Lösningen ligger i energifrågan

Att förena ekonomisk tillväxt med fattigdomsbekämpning och en hållbar ekologisk utveckling kan låta som en paradox. Men Thomas B Johansson, som under sju år lett arbetet vid FNs utvecklingsprogram UNPDs avdelning för energi- och atmosfärfrågor, är optimistisk. Lösningen finns i energifrågan, säger han.

Thomas B Johansson är nyligen hemkommen till Sverige efter sju år i New York, där han varit chef för energi- och atmosfärsfrågor i FNs utvecklingsprogram UNDP. Tidigare arbetade han som professor i miljö- och energisystem vid Lunds tekniska högskola, och har nu återvänt till Lund, men till en ny arbetsplats. Han är numera chef för Internationella miljöinstitutet.

– Det är ett jobb som passar mig bra, eftersom jag har ett stort intresse för miljö- och utvecklingsfrågor, säger Thomas B Johansson.

Hittills har han mest arbetat med energi, men ser nu fram emot att arbeta med en bredare uppsättning miljö- och utvecklingsfrågor.

Energi är lösningen

UNDP driver ett multilateralt biståndsarbete med fokus på åtta områden, bland annat fattigdomsbekämpning, ekonomisk utveckling, miljö och kvinnors situation. Energi är ett annat viktigt delområde. Thomas B Johansson menar att det har visat sig att om man löser energiproblematiken på rätt sätt bidrar det till en utveckling på flera av de andra områdena.

– Två miljarder människor i världen har inte tillgång till elektricitet. Det ger dem begränsade möjligheter att fortbilda sig och skapa sig en inkomst, eftersom de till exempel saknar vettig belysning och modern informationsteknik, berättar han.

Maten till två miljarder människor lagas utan el, ofta med ved eller jordbruksavfall som energikälla. Det innebär att något hundratal miljoner kvinnor varje dag ägnar flera timmar åt att samla bränsle till maten, vilket hindrar dem från annat, som utbildning och inkomstskapande verksamhet. Dessutom blir inomhusmiljön ett stort problem och röken från veden dödar varje år tre miljoner kvinnor och barn bara i Indien.

– Vettiga energilösningar kan alltså vara ett instrument både för att bekämpa fattigdom och underlätta kvinnors situation, konstaterar Thomas B Johansson.

Ekonomisk tillväxt

Men varifrån ska denna ökade energi hämtas? Redan i dag finns stora miljöproblem kopplade till produktion av el, samt transporter och uppvärmning. Till detta kommer den ständigt ökande tillväxten i väst, något som kräver allt mer energi.

– Människor vill ha ekonomisk tillväxt och det kan man inte säga nej till. Men på frågan om man kan kombinera en ekonomisk tillväxt med en hållbar ekologisk utveckling svarar jag att det går, säger Thomas B Johansson.

Lösningarna är tre – energieffektivisering, användning av förnybara energikällor och ny teknik.

– Förnybara energikällor som solenergi och vindkraft är egentligen de enda framtida lösningarna, men övergången kommer att ta tid. Under den tiden måste vi fortsätta använda fossila bränslen, men använda dem så rent så möjligt, till exempel i bränsleceller, och ta hand om koldioxiden, säger Thomas B Johansson.

Han berättar om ett projekt som utvecklas av UNDP i Kina. Där bränns varje år jordbruksavfall för att bli av med det motsvarande flera hundra miljoner ton kol, vilket leder till stora utsläppsproblem. Detta avfall kan istället förgasas utan att ge luftföroreningar och användas för att producera el och värme.

Tekniken finns

Även kol kan förgasas och energin överföras till vätgas, som bara ger vatten som biprodukt när den användas i bränsleceller, till exempel i bilar. Koldioxiden som bildats vid förgasningen kan användas på flera olika sätt. Ett sätt är att utnyttja den som smörjmedel vid utvinning av olja, för att lyckas få upp mer av oljan. Ett annat sätt kan vara att använda det i obrytbara kolfyndigheter. Där kan man pumpa ner koldioxid till kolet, som binder koldioxid hårdare än metan. Det gör att metangas frigörs och kan pumpas upp och användas som energikälla. I båda fallen binds koldioxiden i marken och går inte upp i atmosfären där den gör skada.

Tekniken för att använda fossila bränslen på ett mer miljövänligt sätt finns alltså redan. Det största hindret mot att införa den beskriver Thomas B Johansson som en tröghet i systemet. Den som byggt upp en viss fabrik är inte benägen att ändra sig. Det är kostsamt att byta metod. Dessutom subventioneras de konventionella energislagen med sammanlagt 150 miljarder dollar varje år.

– En ytterligare svårighet är att de externa kostnaderna, det vill säga för miljöförstöringen, inte avspeglar sig i de kostnader marknaden ser. Någonting måste göras åt det, till exempel genom miljöskatter eller handel med gröna certifikat på elmarknaden för att tvinga fram en ökad produktion av grön el, säger Thomas B Johansson.

Intresset skiftar

Vad UNDP kan göra är att demonstrera projekt i olika länder och försöka hitta modeller så att de fångas upp av företag i landet. UNDP arbetar i sammanlagt 130 olika länder och för i varje land en dialog med regimen där. Vilka frågor som diskuteras skiftar, liksom intresset för miljöfrågor i landet.

– Ett land som Kina har visat ett stort miljöintresse, medan till exempel USA mest diskuterar var de ska borra efter mer olja, konstaterar Thomas B Johansson.

Trots allt är han optimist. Utvecklingen går framåt, även om den kan ibland kan tyckas långsam för den som arbetar med frågorna.

– Världsenergikonferensen varje år i Buenos Aires har en helt annan syn på miljöfrågorna i dag än för bara tio år sedan. Skillnaden är som mellan natt och dag och det går från natt till dag, säger Thomas B Johansson.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.