Lönsamhet synliggörs med nytt index

Många företag presenterar idag miljöårsredovisningar där de lyfter fram sina insatser på miljöområdet, men den stora bristen i dessa redovisningar är att de är fristående från företagets ekonomiska årsredovisningar. Vilka ekonomiska effekter miljöarbetet har blir därför inte mätbart, vare sig för företaget eller för dess intressenter.

För framför allt stora företag ingår miljöarbetet som en del i ett större perspektiv, något som brukar kallas corporate citizenship, där såväl miljö- och kvalitetsarbete som företagets sociala engagemang ingår. Society Trust Index är ett försök att mäta ett företags corporate citizenship som bland annat Telia, SAS och konsultbolaget CFI Group utvecklat. Metoden har nyligen utvärderats av den europeiska kvalitetsorganisationen EFQM som tyckte att den var så intressant att de tänker använda den för sin Excellence Model.

Mått på immateriella tillgångar

Anders Westlund, vars intresse egentligen ligger inom kvalitetsområdet, har på uppdrag av Naturvårdsverket tittat närmare på hur metodiken i Society Trust Index kan användas för att mäta miljöarbetet.

– Idag finns det ett mycket stort behov av att kunna beskriva värdet av de immateriella tillgångarna, säger han. Det kan handla om kundbasens eller humankapitalets värde, eller det värde som företaget byggt upp i relation till samhället. En viktig del i det sociala engagemanget är just miljöarbetet.

För allt fler företag blir det därför viktigt att kunna presentera sitt miljöarbete på ett begripligt och jämförbart sätt, dels för att tillfredsställa marknadens och intressenternas behov, dels för att själva kunna utvärdera sina insatser. Att i ekonomiska termer kunna mäta effekterna av miljöarbetet är enligt Anders Westlund den enda möjligheten för företaget att få uthållighet i miljöarbetet. Det är först då man kan se om en miljöinsats lönar sig eller inte och det skapar bättre förutsättningar för företaget att planera och prioritera miljöarbetet.

Fakta i ett sammanhang

I de miljöredovisningar som presenteras idag tenderar det att bli för stort fokus på tekniska data i stället för på information om intressenternas värdering av miljöinsatserna. Anders Westlund drar en parallell till kvalitetsområdet där tekniska kvalitetsfakta, till exempel antal fel i produktionen, egentligen säger litet om värdet av företagets kvalitetsarbete.

I stället måste man sätta in fakta i ett sammanhang och genom att fråga sina kunder ta reda på hur de värderar produkten eller tjänsten – vad påverkar deras beteende, när och varför rekommenderar de företagets produkt eller tjänst till andra och hur stor roll spelar priset. På samma sätt måste miljöarbetet värderas; inte endast i mängd utsläpp eller i form av nyckeltal ryckta ur sitt sammanhang, utan i samspelet med företagets intressenter.

Värderingars ekonomiska värde

En central del i värderingen av miljöinsatserna spelar alltså omvärldens uppfattning av företagets miljöarbete. Precis som kvalitet till stor del handlar om att tillfredsställa kunder och skapa lojalitet till företaget definieras ett bra miljöarbete av intressenternas värderingar av vad företaget gör för miljön.

Metoden i Society Trust Index används just för att mäta sådana värderingar. Resultaten från undersökningen av intressenterna, som kan vara allt ifrån kunder, allmänhet och myndigheter till politiker och analytiker, överförs sedan till ett index där mätresultaten blir direkt jämförbara. Där synliggörs också vilka insatser som är ekonomiskt värdefulla för företaget.

– Företagen får på så vis ett stöd för vilka beslut de ska ta i frågor som rör miljö och annat socialt engagemang, säger Anders Westlund.

– Dessutom, fortsätter han, blir de insatser företagen gör jämförbara, vilket innebär att informationen om detta får större värde på marknaden. Precis som man presenterar kundnöjdhetsindex skulle man kunna publicera officiella ranglistor utifrån Society Trust Index.

Drivkraft för fortsatta insatser

Han framhåller också att metoder som ger företagen tillvägagångssätt att mäta sina insatser på såväl miljöområdet som i samhället i stort också är nödvändiga för att skapa incitament för företagen att göra mer. Lagstiftning kan bara driva på företagen till en viss gräns. Därefter tar marknadskrafterna och den allmänna opinionsbildningen över.

– Nu uppfyller man pliktskyldigast de miljökrav som måste uppfyllas, men när miljöarbetet blir synligt i den ekonomiska redovisningen måste det leda till skärpta insatser för att företaget ska utvecklas positivt.

Anders Westlund är tveksam till om miljöredovisningarna som de ser ut idag har någon framtid. Men hans intryck är att Sverige ligger i en tätposition på miljöredovisningsområdet och att den metod som bland annat Telia och SAS utvecklat med Society Trust Index kommer att ha stor betydelse för framtiden. Det visar ju inte minst det intresse som EFQM visat för Society Trust Index och att de nu använder metoden som en standard i sin kvalitetsmodell.

– Det finns ett stort intresse av att kunna redovisa företagets corporate citizenship där ju miljöarbetet utgör en viktig del. Jag hoppas att jag kommer att få se den typen av information i kommande miljöredovisningar.