LKAB växlar upp arbetet med biodiversitet

Biodiversitet LKAB har i flera år arbetat med frågor om naturskydd och så kallad ekologisk efterbehandling efter avslutad drift. Nu växlar gruvbolaget upp och har tillsammans med branschen fastställt en färdplan för att värna biodiversitet även i områden som är i full drift. På sikt ska det spara pengar.

LKAB växlar upp arbetet med biodiversitet
LKAB ska nu arbeta med biologisk mångfald biodiversitet redan när gruvorna är i drift. Foto: LKAB

Gruv- och mineralindustrin, där LKAB är stor aktör, är en av de verksamheter som ständigt behöver ta ny mark i anspråk för att kunna utvecklas. Företagen kan heller inte välja mark, utan måste lokaliseras där malmen finns.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?
Liselotte Olausson. Foto: LKAB

– Det går inte komma ifrån att våra verksamheter påverkar den biologiska mångfalden. Ändå finns det möjlighet att genomföra olika förbättringsåtgärder för att minimera konsekvenserna, säger Liselotte Olausson, som är sektionschef miljö inom affärsområde järnmalm.

Ekologisk efterbehandling för biodiversitet

Sedan LKAB antog nya markanvändningsriktlinjer 2015 har gruvbolaget arbetat systematiskt med så kallad ekologisk efterbehandling, framförallt genom att försöka återställa den biologiska mångfalden i områden som inte längre är i drift.

Återställningsarbete. Foto: LKAB

Det har bland annat handlat om att återplantera skog samt gröngöra industriområden och deponier. Ett exempel är det upplag där bolaget förvarat kvartsit, som tidigare användes i framställningen av järnmalmspellets.

– I ett delområde har vi bland annat skapat ett kuperat landskap med mikrostrukturer på markytan. Ris och torr ved har lagts ut och sälg återplanterats för att gynna insektsfaunan. I ett annat håller vi på att återskapa renbetesmark genom återplantering av renlav och tallskog, berättar Liselotte Olausson.

Vill skapa variationsrikt landskap

Även i ett område i Malmberget som använts för deponi av så kallad sandslurry, som är en restprodukt från malmbearbetningen, har man strävat efter att återskapa landskapet med bland annat en myrsjö omgiven av lövrik blandskog, ängsgräs och rasbranter.

– Målet har varit att skapa samma variationsrika landskap som om inlandsisen gjort det, säger Liselotte Olausson.

Färdplan för biologisk mångfald

Men nu går LKAB tillsammans med andra företag inom gruv- och mineralnäringen in i en ny fas i arbetet med naturskydd. I slutet av förra året fastställde Svemin, branschorganisationen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige, en färdplan för biologisk mångfald inom ramen för projektet Mining with Nature.

Till skillnad från tidigare insatser handlar det inte bara om att återställa den biologiska mångfalden efter avslutad drift, utan även om att värna biologisk mångfald på platser där gruvnäringen fortfarande är i full gång.

Målet: Bidra med ökad biologisk mångfald

Målet är att gruv- och mineralnäringen senast år 2030 ska bidra med ökad biologisk mångfald i alla de regioner där gruv- och mineralverksamhet samt prospektering pågår.

– Tiden är nu mogen att kraftsamla kring arbetet med att bevara och öka den biologiska mångfalden på de platser där gruvnäringen verkar. Vi gör detta för att få en enhetlighet i hur vi agerar, men också för att på ett transparent sätt kunna visa hur gruvbranschen jobbar. Vår ambition är att också den ska tjäna som inspiration både för gruvbranschen internationellt och för andra branscher, säger Maria Sunér Fleming, vd för Svemin.

Fortfarande i utvecklingsfasen

Grundläggande för färdplanen är den så kallade hänsynshierarkin, det vill säga att undvika, minimera, restaurera och kompensera för påverkan på biologisk mångfald. Trots att LKAB länge arbetat med naturskydd utifrån hänsynshierarkin representerar färdplanen ändå ett nytt tänkande genom inriktningen på områden som är i drift, enligt Liselotte Olausson.

– Här är vi fortfarande i en utvecklingsfas. Men vi kan tänka oss att hämta en hel del inspiration från grön stadsplanering. Det kan exempelvis handla om att skapa gröna korridorer så att industriområdena inte blir barriärer för djur och växter, säger hon.

Kan bli lönsamt

Liselotte Olausson betonar vikten av innovation och samarbeten med andra aktörer, både på privata och offentliga sidan samt akademi för att nå framgång med färdplanen.

– Arbete med biologisk mångfald behöver heller inte vara förenat med så stora kostnader. Tanken är snarare att det ska vara lönsamt. Genom att göra rätt från början slipper vi dyra åtgärder för att restaurera och kompensera, sammanfattar hon.

Biologisk mångfald

Klimat

Krönika

Karriär

Webbinarium

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.