I samband med att regeringen kraftigt dragit ner på anslagen för naturvård, har Naturvårdsverket dragit in på bidraget för nya projekt inom den lokala naturvårdssatsningen, LONA. Undantaget är nya våtmarksprojekt och redan pågående projekt.
204 naturvårdsprojekt som stryks efter budgetbeslutet – hela listan
Budget 2023
Insatser för att gynna vilda pollinatörer i Jokkmokk, restaurering av ängs – och betesmark i Dalarna och utomhusklassrum i skånska Staffanstorp. Det är några av de över 200 projekt som stryks från den lokala naturvårdssatsningen, LONA. Här är hela listan.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
LONA har funnits sedan 2004 och syftar till att utveckla och skydda värdefull natur, samt öka det lokala naturvårdsengagemanget. Sedan starten har över 10 000 åtgärder genomförts inom ramen för satsningen, som hittills är den största av sitt slag.
Över 200 nya projekt nekas bidrag
Men av de ansökningar som skickades in förra året är det över 200 som inte kommer att beviljas några LONA-medel.
Att alla dessa skulle bli av, även om bidragen fanns kvar, är dock inte helt säkert. Enligt Cathrine Lundin, nationell LONA-samordnare på Naturvårdsverket, brukar länsstyrelserna varje år avslå ett antal projektansökningar.
– Det går inte att säga att alla de här projekten inte kommer att bli av på grund av nedskärningarna. Däremot går det att säga att en stor del av dem inte kommer att bli av på grund av det, säger hon.
”Allvarligt och uppseendeväckande”
Även om det ser mörkt ut för projekten, är det samtidigt inte helt kört. Trots att LONA-medel inte betalas ut har länsstyreslerna, som beviljar bidragen, en möjlighet att styra om sina medel. Det ser dock Claes Svedlindh, chef för naturavdelningen på Naturvårdsverket, som osannolikt.
– Jag har svårt att se att de kommer att styra om sina medel och bevilja ansökningarna utan de här bidragen, har han tidigare sagt till Miljö & Utveckling.
En annan möjlighet är att kommunerna väljer att ta av sin egen pengapott för att genomföra projekten. Det är till exempel något som Stockholm enligt Åsa Lindhagen (M), kommunens klimat – och miljöborgarråd, väljer att göra för vissa projekt. Hon tror däremot att det kommer att bli svårare för mindre kommuner.
– Det är otroligt allvarligt och uppseendeväckande att regeringen, mitt under en klimat – och miljökris, tar bort de här pengarna. Särskilt nu i en tid då många kommuner har en väldigt tuff ekonomisk situation, med den inflation och de prisökningar som sker i samhället. Det minskar kommunernas möjlighet att bidra, och det är en stor risk att naturen får betala priset, har hon tidigare sagt till Miljö & Utveckling.