Lista: Här är Försvarsmaktens PFAS-förorenade områden

Från Kiruna i norr till Ystad i söder, Försvarsmaktens lista över PFAS-förorenade områden i Sverige är lång. Genom kvalificerade gissningar har myndigheten pekat ut ett 70-tal platser som är potentiellt förorenade.

– De här cirka 70 är de som är potentiellt förorenade och provtagna. Vi har inom Försvarsmakten under många år prioriterat PFAS, så övriga föroreningar har fått vänta för hantering, förklarar Malin Höök, hållbarhetsstrateg på Försvarsmakten.

Det finns runt 4000 kända PFAS-ämnen. Den största källan till PFAS hos Försvarsmakten är de brandsläckningsskum som försvaret tidigare använde vid övningar. Alla platser är inte färdigundersökta än enligt Malin Höök.

Kan det finns fler platser ni inte känner till?

– Ja, det kan det göra. De här cirka 70 är alla som vi har hittat, där vi tror att det finns PFAS. Det kan finnas ytterligare områden som vi inte känner till, men de här de mest kvalificerade områdena där vi vet att det har funnits PFAS eftersom det exempelvis är vid flygflottiljer eller platser där vi övat med våra släckningsfordon, säger Malin Höök.

Miljontals kronor på åtgärder mot PFAS-föroreningar

En exakt summa på hur mycket Försvarsmakten lägger på undersökningar och åtgärder, vill myndigheten inte uppge men det rör sig om 10-tals miljoner kronor per år. För pengarna har myndigheten bland annat dragit nya vattenledningar, ordnat en ny vattentäkt och anslutit enskilda fastighetsägare med egen brunn till kommunalt vatten.

– Något större åtgärdsprojekt där man renar mark eller vatten hoppas vi kan ske i framtiden med validerad teknik som är ekonomiskt rimlig i ett långsiktigt perspektiv, säger Malin Höök.

Utmaningen: Det finns ingen validerad metod

Det finns idag flera metoder för att rena och sanera mark och vatten från PFAS. Bland annat används kolfilter eller schakt av jord, men enligt Försvarsmakten är ingen av dessa validerade.

– Utmaningen i det här är att det finns ingen validerad metod för att rena områden från PFAS. Alla metoder går inte att använda på alla platser. Varje plats och föroreningssituation är platsspecifik, menar Håkan Johansson, och fortsätter:

– Vissa metoder kanske fungerar i mindre skala men ska man göra de i större skala, blir det en process som inte är hållbar. Idag finns t.ex. metoder för rening av vatten med kolfilter, men det är en mycket kostsam och icke hållbar process om den genomförs i större skala. Det är främst kopplat till mängden avfall som ska tas om hand om.

Det är inte bara själva metoden som saknas.

– Förutom att tänka på vilken metod man ska använda för reningen, så blir frågan också när är det tillräckligt rent och därmed uppfyllt kraven för rening? Där saknar vi nationell vägledning idag, säger Malin Höök och fortsätter:

– Eftersom det kostar så enormt mycket pengar med PFAS så vill vi dels veta att åtgärden fungerar, dels att myndigheter och andra tycker att det här är tillräckligt. Så vi inte behöver gå tillbaka och göra om, det har vi inte råd med. Det är viktigt att skattemedel används effektivt.

Naturvårdsverket: Det är svårt att sanera

Karl Lilja på Naturvårdsverket bekräftar Försvarsmaktens bild om att det är både svårt och dyrt att rena mark eller vatten från PFAS.

– Det är svårt att sanera de här ämnena. Det beror på PFAS-ämnenas egenskaper, att de är mobila i marken och svåra att bryta ner. svåra att bryta ner. Har man en förorenad mark så läcker de kontinuerligt ut i vattnet och ska man då gräva bort den marken så blir nästa fråga vad man ska göra av jorden.

Han beskriver flera olika metoder för att rena både dricksvatten eller mark från PFAS, men alla metoder har osäkerheter. Till exempel är det möjligt att tvätta eller bränna förorenade jordmassor, men vid förbränning så vet man inte vilken temperatur som krävs för att PFAS-ämnena ska försvinna.

Hur stort är problemet med PFAS i Sverige?

– Jag skulle säga att PFAS är ett stort problem. Vi har i en exponering av människor som i många fall överskrider de nivåer som enligt den europeiska livsmedelsmyndigheten bedöms vara säkra, säger Karl Lilja och fortsätter:

– På flera platser i Sverige är är eller har dricksvattnet varit förorenat, och där har man historiskt haft en stor exponering av människor innan föroreningen upptäckts. Där sitter man nu i en situation av att inte kunna använda vattnet, som i Tullinge och även i Ronneby. Eller så har man fått installera dyra reningstekniker för vattnet som i Uppsala.

Karl Lilja menar dock att även om dagens renings- och saneringstekniker är väldigt kostsamma och det fortfarande finns en stor osäkerhet kring dem, så kan det vara värt det.

– Det är kan bli väldigt stora kostnader på sikt med rening eller sanering. Samtidigt kan ju värdet av en vattentäkt och vattenförsörjning också vara väldigt högt.

PFAS-frågan sträcker sig långt utanför Sverige

Försvarsmaktens deltar idag i olika nätverk, och forskningsprojekt för att hitta svar på PFAS-problemet. På försvarets högkvarter i Stockholm finns även en arbetsgrupp som bland annat sysslar med omvärldsbevakning för att hitta nya metoder och data på hur de presterar.

– USAs försvarssektor har fått krav på sig att byta till fluorfritt släckmedel och att sanera mer. De har därför senaste åren äntligen kommit i gång med forskning. I Australien har myndigheterna satt ner foten och sagt att nu får ni ta hand om det här, för de har bland annat fått ganska stora vattenproblem. Sedan är metoderna inte riktigt validerade där heller, men de kör ändå, säger Malin Höök och fortsätter:

– Inom bara några år tror jag att vi i Sverige kommer ha mycket mer kunskap kring PFAS. Det ska bli så roligt den dagen jag kan säga att de besluten som tas kopplat till PFAS-frågan bygger på vetenskaplig fakta och validerade metoder, säger Malin Höök.