2020 kommer vissa nya miljöskatter att träda i kraft, bland annat skatt på plastbärkassar och på avfallsförbränning. Regeringen har därutöver tillsatt särskilda utredare som under året ska komma med förslag på skatter på skadliga kemikalier i kläder och skor samt på engångsartiklar. Vad handlar då dessa skatter om?
Lista: Här är de nya miljöskatterna 2020
juridik Vilka är årets nya och ändrade miljöskatter 2020, och vad är på gång skattemässigt inom miljöområdet? Karin Forsman och Björn Spejare, jurister och redaktörer på JP Miljönet som levererar juridiska informationstjänster, ger en överblick.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
fakta
Juridiknyheter i samarbete med JP Infonet
Nya miljöskatter 2020
1. Skatt på plastbärkassar
Den första mars införs en ny skatt på bärkassar av plast. Det innebär att plastbärkassar som konsumenter erbjuds i handeln för att packa och bära varor kommer att beskattas med tre kronor styck. Mindre och tunnare kassar kommer att beskattas med 30 öre styck.
Syftet med skatten är att minska förbrukningen av plastbärkassar till högst 40 stycken per person och år vid utgången av 2025. På så sätt hoppas regeringen minska nedskräpning och spridning av mikroplaster.
2. Skatt på förbränning av avfall
Den första april träder lagen om skatt på avfall som förbränns i kraft. Det innebär att en avfallsförbränningsskatt införs med en skattenivå som kommer att trappas upp stegvis, från 75 kronor per ton avfall 2020, till 100 kronor per ton avfall 2021 och till 125 kronor per ton avfall 2022.
Lagen syftar bland annat till att uppnå en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering, och att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.
Effektiviteten av miljöskatten ifrågasatt
fakta
Vad får skatten styra?
Frågan är dock hur effektivt styrmedel skatten kommer att bli. När Lagrådet granskade förslaget kom det med kritik mot regeringens bedömning av de konsekvenser som skatten kommer att leda till. Utredningen bakom skatteförslaget bedömde att skatten inte riktade sig mot producenterna av avfall, utan endast skulle leda till ökade kostnader för fjärrvärmeverken. En kostnad som sedan läggs på fjärrvärmekunderna. Det skulle även minska importen av avfall från utlandet.
Skatten bedömdes därför inte leda till en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering. Lagrådet instämde med utredningen och konstaterade att det saknas förklaring till varför regeringen ens föreslog skatten.
3. Ändringar i bonus malus-systemet
Under 2018 infördes bonus malus-systemet. Det innebär att ett köp av ett miljöanpassat fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid premieras med en bonus, medan ett fordon med relativt höga utsläpp belastas med högre skatt.
Från den första januari har testmetoden för koldioxidutsläpp ändrats, från New European Driving Cycle (NEDC) till Worldwide harmonised Light vehicle Test Procedure (WLTP). WLTP är utvecklat för att ge värden som bättre stämmer överens med verklig körning. De flesta fordon får ett högre uppmätt koldioxidutsläpp med WLTP än när samma fordon testas med NEDC.
Övergångsperiod
WLTP ersätter alltså NEDC som testmetod för nya fordon, men under en övergångsperiod måste tillverkaren för vissa fordon även ta fram koldioxidutsläppet enligt NEDC. Det innebär att fordonet kommer att ha koldioxidutsläpp från både WLTP och NEDC registrerat i vägtrafikregistret.
För fordon som har ett koldioxidvärde enligt båda testmetoderna ska det högsta värdet ligga till grund för beräkning av fordonsskatt om fordonet har tagits i bruk första gången under 2020 eller senare. Tidigare gällde det lägsta värdet.
Även ändrad förordning
På grund av ändringen av testmodellen justerades även förordningen om klimatbonusbilar vid årsskiftet. Ändringen innebär att gränsvärdet för hur mycket koldioxid en klimatbonusbil får släppa ut ändras från 60 till 70 gram koldioxid per kilometer. En annan ändring är att även nya bilar som tidigare varit EU-godkända, men som efter godkännandet har genomgått ett nytt godkännande vid en så kallad registreringsbesiktning, också kan bli aktuella för bonus.
Förslag på nya miljöskatter
1. Skatt på skadliga kemikalier i kläder och skor
Regeringen har tillsatt en särskild utredare som ska lämna förslag på hur en skatt på skadliga kemikalier i kläder och skor skulle kunna utformas. Syftet med en sådan skatt är att minska förekomsten av eller risken för exponering och spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen från kläder och skor på ett kostnadseffektivt sätt.
Vid utformningen av skatten ska utredaren enligt regeringen även beakta risken att skadliga kemikalier hamnar i naturen och där ger upphov till skadlig inverkan på miljön.
Kemikalieskatt ingen nyhet
Uppdraget ska redovisas till regeringen senast 1 april 2020 och då får vi veta hur en eventuell skatt kan komma att utformas.
Det är ingen nyhet att beskatta produkter som innehåller kemikalier. En skatt på kemikalier för elektronik och vitvaror infördes 2017 genom lag om skatt på kemikalier i viss elektronik och höjdes under förra året.
2. Skatt på engångsartiklar
Regeringen har dessutom tillsatt en särskild utredare som ska lämna förslag på en skatt på engångsartiklar. Syftet med skatten skulle främst vara att understödja en övergång till en mer resurseffektiv och biobaserad cirkulär ekonomi. Syftet är också att minska de negativa miljöeffekterna av engångsartiklar som orsakar nedskräpning.
En minskad användning av engångsartiklar kan enligt regeringen även bidra till minskade utsläpp av växthusgaser, både i produktionsledet och i avfallshanteringen.
Skatteförslaget måste ses i ljuset av det förbud mot engångsartiklar som EU har beslutat om. EU-lagen kommer att börja gälla 2021 och omfattar vissa utpekade artiklar som till exempel engångsbestick, engångstallrikar och sugrör. Utredningen ska bland annat undersöka vilka artiklar som bör omfattas av skatt. Slutsatserna bör bli att skatten hamnar på andra produkter än de som blir förbjudna vid årsskiftet. I augusti ska uppdraget redovisas till regeringen och då får vi veta svaret på den frågan.
Karin Forsman
Björn Spejare