8 viktiga hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

EU Läs om veckans viktigaste nyheter inom miljö – och klimatområdet på EU-nivå.
1. EU föreslår förbud mot bottentrålning i skyddade områden
2. Kritken mot avloppsdirektivet växer – här är kravlistan
3. 286 miljöorganisationer kräver stark livsmedelslag
4. Aktivister fruktar "Game over" för Reach-revidering
5. Nystartat EU-projekt studerar grön vätgas i Umeås hamn
6. Kraftig minskning av EU och Sveriges gasförbrukning
7. Slutförhandlingar om globalt havsavtal
8. Svebio rasar mot EU-beslut

8 viktiga hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda
EU-projektet Blue Supply Chains undersöker möjligheten att erbjuda fossilfria bunkringsbränslen och elladdning i svenska hamnar. Bild från Umeå Hamn. Foto: Lars Lindh.

1. EU-förslag om förbud mot bottentrålning i skydda områden

Snart kan det vara slut med bottentrålning i marina skyddade områden. I ett nytt stort åtgärdspaket för bevarande av marina ekosystem och fiske föreslår EU-kommissionen ett förbud mot fiskemetoden till år 2030.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Paketet, som presenterades på tisdagen, ingår i EU:s biodiversitetsstrategi för 2030, vilket är en långsiktig plan för att skydda ekosystem och stoppa förlusten av biologisk mångfald.

Bottentrålning är en av de vanligaste fiskemetoderna i Sverige. Samtidigt kritiseras metoden för att förstöra havsbotten, störa eller döda djuren som lever där och minska möjligheten för havsbotten att lagra kol.

Naturskyddsföreningen, som länge arbetat för en utfasning av bottentrålning, ser mycket positivt på kommissionens förslag. ”Nu gäller det att Sverige och andra medlemsstater lever upp till förslaget” skriver organisationen på sin hemsida.

Även WWF välkomnar förslaget, men hade hoppats på att ett förbud kom snabbare.

Nu tar det sju extra år innan det är på plats. Idag prioriteras fisket framför miljön, på bekostnad av biologisk mångfald. Det är dags att vi människor förstår vad billig mat kan ha för påverkan på miljön. Fisk är inte bara mat utan en del av ekosystemet, säger Inger Melander WWFs expert på fiske och marknad i en kommentar.

2. Kritiken mot avloppsdirektivet växer – här är kravlistan

Miljö & Utveckling har tidigare rapporterat om den kritik som riktats mot EU-kommissionens förslag till ett nytt avloppsdirektiv. Två av de mest kritiska rösterna har varit Svenskt Vatten och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, som menar att direktivet orsakar stora kostnader med liten miljönytta för svenska kommuner.

Nu gör de två aktörerna ett ytterligare försök att driva direktivet åt ett annat håll. I en debattartikel i Svenska Dagbladet som publicerades den 17 februari förra veckan, uppmanar Peter Danielsson, ordförande för SKR och Pär Dalhielm, vd på Svenskt vatten, Sveriges regering att förtydliga sin ståndpunkt om direktivet, samt agera kraftfullt för att svenska intressen tillgodoses under förhandlingarna i Bryssel.

I en kravlista uppmanar de den svenska regeringen att i förhandlingar:

  • Kräva en lösning på tillväxtförbudet för svenska städer.
  • Se till att små avlopp inte inkluderas.
  • Säkerställa att förorenaren betalar för sin förorening.
  • Värna om effektivt miljöarbete i Sverige.

Ta del av en mer utförlig beskrivning av listan här.

3. 286 miljöorganisationer kräver stark livsmedelslag

I ett öppet brev uppmanar 286 organisationer inom civilsamhället och handeln EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att hålla fast vid tidsplanen för den kommande EU-lagen för hållbara livsmedelssystem.

En av organisationerna som skrivit under brevet är Djurens Rätt, som arbetar med att den nya lagen ska bli så kraftfull som möjligt.

– Sättet som mat produceras och konsumeras på idag är inte hållbart. Utöver det enorma lidande livsmedelssystemet orsakar djur är det också skadligt för vår miljö och hälsa. EU-kommissionen behöver ta ansvar i det här läget, och inte ge vika för påtryckningar, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt i en kommentar.

Bakgrunden är att EU-kommissionen just nu arbetar med en ny lagstiftning för hållbara livsmedelssystem. Enligt Djurens Vänner orsakar dagens livsmedelssystem 34 procent av de globala utsläppen av växthusgaser, en massiv förlust av biologisk mångfald samt ohälsosamma kostvanor som ligger bakom dödsorsaken för 1 av 5 européer. 

Men ett internt dokument som nyligen har läckt från kommissionen, visar att det finns ett starkt politiskt motstånd mot lagen, vilket enligt organisationerna kan hindra processen och urvattna lagen.

4. Aktivister fruktar ”game over” för Reach-revidering

I slutet av året väntas EU-kommissionen att föreslå en revidering av EU:s förordning om registrering, utvärdering, tillstånd och begränsningar gällande kemiska ämnen, den så kallade Reach-förordningen.

Förslaget om en revidering, som syftar att bidra till en ”giftfri miljö”, har redan försenats ett år. Nu fruktar aktivister att det ska försenas ytterligare, rapporterar Euractive.

Oron är framför allt kopplad till EU-valet 2024, och en rädsla att EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen inte vill driva frågan inför det. Detta då att Ursula von der Leyen är av tysk härkomst och att den kemiska industrin står för 10 procent av Tysklands ekonomi.

Aktivisterna menar alltså att hon vill försöka ”smöra” för sin politiska bas i Tyskland inför valet, snarare än att driva på för en hård kemikalielagstiftning.

Enligt Mariana Goulart, policyansvarig för kemikalier vid Europan Environmental Bureau, EEU, skulle en försening i praktiken innebära en ”game over” för revideringen.

Om oron är befogad återstår att se. Till Euractive säger EU-kommissionen att planen är att ”genomföra en ambitiös Reach-revidering i slutet av 2023 och påskynda den gröna omställningen för att tackla klimatkrisen och samtidigt stärka EU:s ekonomi.

5. Nystartat EU-projekt studerar grön vätgas i Umeå

Nu står det klart att Umeå kommun ska delta i det nyastartade EU-projektet Blue Supply Chains. Projektet ska undersöka framtidens marknad för grön vätgas och andra vätebärande bränslen som e-metanol och ammoniak, vilka tekniska aspekter som är avgörande för produktion av grön vätgas och hur det ska gå runt ekonomiskt.

Projektet ska också studera hur man framöver kan erbjuda fossilfria bunkringsbränslen och elladdning i svenska hamnar.

–Hamnar är en viktig nyckel i framtidens hållbara transportsystem. Genom projektet kan vi utforska vätgasen som möjliggörare för en hållbar omställning både lokalt och regionalt, säger Mikael Brändström, hållbarhetschef Umeå kommun i en kommentar.

6. Kraftig minskning av EU och Sveriges gasförbrukning

EU:s förbrukning av naturgas har minskat med 19,3 procent under perioden augusti 2022 till januari 2023, jämfört med samma månader mellan 2017 och 2022. Det framgår i en rapport av Eurostat, skriver Europaportalen.

I Sverige minskade förbrukningen av naturgas med 40 procent under samma period. Målet i EU-länderna är en minskning med 15 procent för perioden augusti 2022 och mars 2023. Det innebär att EU-länderna tillsammans är drygt fyra procent från att nå målet.

7. Slutförhandlingar om globalt havsavtal

Efter 15 år är det nu dags att slutförhandla uppdateringen av havsrättskonventionen. Förhoppningen, från EU:s och Sveriges sida, är ett globalt avtal med starkt skydd för de två tredjedelar av världens havsyta som inte tillhör enskilda länder.

Förhandlingarna startade den 20 februari och pågår till den 5 mars. Läs mer om vad havsavtalet innebär och vilka frågetecken som finns att reda ut här.

8. Svebio rasar mot EU-beslut

EU-parlamentets beslut att stoppa försäljningen av förbränningsmotorer från 2035 kritiseras hårt av Svenska bioenergiföreningen, Svebio, som menar att beslutet snarare kommer leda till ökade klimatutsläpp och bromsa teknikutvecklingen av bioenergi.

Miljö & Utveckling pratade om det med Gustav Melin, vd i Svebio. Läs hela intervjun här.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.