Lista: 7 tips till kommuner som vill vässa sin hållbarhetsstyrning

1. Identifiering. Tydligare definiera antagna hållbarhetsmål genom att utgå från väsentlighetsanalys, omvärldsanalys, kartläggning av utmaningar (risker) och möjligheter för att lägga grunden för en mer ändamålsenlig styrning utifrån kommunernas behov.

2. Integrering. Integrera den analys som genomförs i kommunens styrdokument, vilket innefattar allt från övergripande styrdokument till mål- och budgetdokument, och att det bryts ned till ett hållbarhetsprogram.

3. Mätning. Mätning och uppföljning av kommunens hållbarhetsmål med tillhörande indikatorer genom datainsamling, exempelvis genom Kolada. Det bör finnas både kvalitativa och kvantitativa mål och indikatorer.

4. Rapportering. Genom att integrera analysen i styrningen och anta mål som är väsentliga för kommunen läggs också grunden för en bättre rapportering som är mer innehållsrik, konkret och ger läsaren en helhetsbild av kommunens hållbarhetsarbete. På så vis gagnar strukturen och tydligheten i styrningen kommunens invånare.

5. Strukturera. Strukturera hållbarhetsmålen i styrningen på ett tydligt sätt där det framgår vad som ligger till grund för de antagna hållbarhetsmålen, samt koppla de antagna hållbarhetsmålen till Agenda 2030.

6. Bredda. Anta fler mål med tillhörande kvantitativa indikatorer

7. Lär från andra. Samverka i större utsträckning mellan kommunerna och inspirera varandra i syfte att ytterligare utveckla och effektivisera hållbarhetsstyrningen.

Källa: PwC

• 94 procent av de undersökta kommunerna har, i sina mål- och budgetdokument, mål som är kopplade till hållbarhet.  
• Det finns ytterligare utrymme för kommunerna att samverka i större utsträckning och inspirera varandra i syfte att ytterligare utveckla och effektivisera hållbarhetsstyrningen. 
• Endast en femtedel av kommunerna har på ett tydligt sätt kopplat ihop hållbarhetsstyrningen och kommunens mål med ett eller flera mål i Agenda 2030. Andelen har inte ökat sedan kartläggningen som gjordes 2021. Många kommuner har dock mål som skulle kunna kopplas samman med Agenda 2030. 
• Sammanlagt 44 procent av de kommuner som undersökts har definierat hållbarhet utifrån kommunens specifika hållbarhetsrisker och behov.
• Många kommuner har få, eller saknar helt, kvantitativa mätbara indikatorer som visar verklig effekt av genomförda aktiviteter. Flera kommuner anger pandemin som anledning till att måluppföljning inte har gjorts.  
• Sju av nio kommungrupper har en större andel av områden inom den sociala hållbarhetsdimensionen målsatta i sina mål- och budgetdokument jämfört med den miljömässiga dimensionen.
• Det är stora skillnader mellan kommunerna rörande vilka målområden som omnämns i budgeten. Detta kan exempelvis kopplas till hur frågorna prioriteras i kommunens styrprocess samt den politiska viljeinriktningen.
• Ekonomisk hållbarhet är den hållbarhetsdimension som är vanligast förekommande, med eget avsnitt i mål och budget. I syfte att få samtliga perspektiv belysta är det viktigt att även lyfta de två andra perspektiven  i kommunernas hållbarhetsstyrning.
• Majoriteten av kommunerna har någon form av uppföljning av sina mål, men i de fall där hållbarhet är vagt definierat blir ofta de uppsatta målen, och således uppföljningen, inte ändamålsenlig.
• Införandet av nya europeiska lagkrav för bolags hållbarhetsrapportering (CSRD) väntas driva en förändring gällande hela rapporteringslandskapet och det är därför troligt att även förväntningarna på kommunernas hållbarhetsstyrning och transparens inom området kommer att öka.

Källa: PwC