Lista: 12 klimatprojekt för den kommunala omställningen

1. Kalmar

Kodioxidbudget bidrog till nya mål och miljöutbildning

Kalmar kommun har just fått sin första koldioxidbudget levererad av Klimatsekretariatet. Den visar att kommunens återstående budget omfattar drygt 1 222 000 ton koldioxid och att om utsläppen fortsätter på samma vis som idag är budgeten förbrukad inom sju år.

För att kunna hushålla bättre med den återstående budgeten och jobba bort utsläppen kommer kommunen arbeta om den befintliga handlingsplanen för fossilbränslefri kommun och ta sikte på klimatneutralitet redan 2030.

Inom kort sjösätter Kalmar kommun också en ny miljöutbildning som kommunens omrking 7000 anställda ska gå. Utbildningens åtta avsnitt beskriver såväl de globala och nationella förutsättningarna som Kalmar kommuns miljöarbete.

2. Järfälla

Noll CO2-certifiering minskar klimatpåverkan från bygg

Järfälla kommun arbetar intensivt för att minska klimatpåverkan från byggnationen i den nya kommundelen Barkarbystaden. Framgångsrika faktorer som identifierats är NollCO2-certifierade byggnader, trähuskonstruktion, växthus på taken med odling för de boende och gröna väggar.

Att NollCO2-certifiera en byggnad kräver att byggnadens klimatpåverkan över hela livscykeln redovisas och balanseras med klimatåtgärder, till nettonoll klimatpåverkan. Redan nu projekteras ett flertal byggnader i Järfälla utifrån Noll CO2-certifieringens kriterier, bland annat en sopsugsterminal och en skola.

3. Stockholm

Klimatpakten blir Miljö- och klimatpakten

Klimatpakten är Stockholms stads forum för samarbete med näringslivet för minskad klimatpåverkan. Nätverket har funnits i 15 år och har i dag 350 medlemmar, organisationer och företag från hela Stockholmsregionen. Nu stöps Klimatpakten om och får nytt namn – Miljö- och klimatpakten. Förändringen innebär att nätverket öppnas upp för fler frågor än klimatfrågan, till exempel plast och kemikalier.

– Signalen vi vill sända till näringslivet är att Stockholms stad vill samarbeta med företagen där de största behoven finns och där vi tillsammans kan skapa störst miljö- och klimatnytta, säger projektledare Charlotta Hedvik.

4. Linköping

”Vi har ett framgångsrikt klimatsamarbete i Linköping”

För att klara klimatomställningen behöver näringslivet och det offentliga arbeta tillsammans. Med Linköpingsinitiativet som den samlande kraften lär och inspireras vi av varandra – för att i nästa steg kunna inspirera ännu fler.

Linköpingsinitiativet är ett lokalt nätverk som startade 2018 av Linköpings kommun. Idag består nätverket av 18 privata och offentliga medlemsorganisationer som antagit utmaningar inom områdena energi, materialflöden samt transport och resor.

5. Växjö

Klimatkonferens i Växjö

Växjö är en av de 23 kommuner som deltar i satsningen Klimatneutrala städer 2030. Satsningen är initierad av Viable Cities och finansierad av Energimyndigheten, Formas och Vinnova. I detta samarbete arrangerar Växjö kommun och Kalmar kommun tillsammans med Viable Cities en konferens i Växjö den 23 mars.

Temat för konferensen är ”Cirkularitet och resurseffektivitet i samhällsplaneringen och den byggda miljön för klimatneutrala städer”. Det kommer att finnas möjlighet att delta i konferensen på plats i Växjö, eller digitalt. Mer information och anmälan finns på den här länken.

6. Lund

EU-besök till Lund för att prata klimat

Lund har fått besök av Patrick Child, som är direktör för EU kommissionen och ansvarig för Mission Cities, en satsning där 100 städer i Europa ska bli klimatneutrala till år 2030. Lund är en av de 100 utvalda städerna som EU anser ligger i framkant och som kan gå före i klimatarbetet och visa vägen för andra europeiska städer. Fokus i EU-satsningen ligger på klimatutmaningar inom stadsplanering, transport och energi.

Under Childs vistelse i Lund blev det först samtal kring klimatarbetet i Lund, Malmö och Helsingborg och därefter studiebesök till Örtoftaverket, stadsdelarna Brunnshög och Linero.

7. Huddinge

Kategoriplaner för hållbara upphandlingar

Upphandlingssektionen på Huddinge kommun har infört kategoristyrning av kommunens affärer. Nu är den första kategoriplanen för fordon, maskiner och transporter beslutad.

Kategoriplanerna har tagits fram av tvärfunktionella team med personer från kommunens olika verksamheter och specialistfunktioner som tillsammans har kompetens om kravställning, funktionalitet, verksamhet och hållbarhet. 

8. Trollhättan

Unga ska testa Trollhättans cirkulära utbud

Trollhättans Stad har fått närmare 300 000 kronor från Västra Götalandsregionen, för ett utvecklingsprojekt som ska stärka stadens arbete med hållbar konsumtion. Trollhättan är en av sju parter som beviljats medel och projektet pågår under våren 2023.

Bland annat ska tio deltagare i åldrarna 18–35 testa det cirkulära utbudet i stadskärnan, genom att utforska om linjära vanor kan bytas ut till cirkulära. Det handlar om att praktiskt testa ungas upplevelser av att hyra specifika produkter, laga sådant som är trasigt och köpa produkter second hand.

9. Karlstad

Karlstads cykelvänligaste arbetsplats 2022

I satsningen ”Cykelvänlig arbetsplats”, har Karlstad kommun utsett Mariebergsskolan som vinnare i en tävling kopplad till satsningen. Enligt kommunens motivering har Mariebergskolan gått in för att arbeta långsiktigt, involverat ledningen, startat upp en cykelgrupp och genomfört en motiverande kampanj – och fått fler att börja cykla.

10. Malmö

Vilken roll spelar träden för Malmös klimatomställning?

Det finns stora möjligheter att använda träd för att minska de negativa effekterna av klimatförändringarna. Patrick Bellan är trädspecialist i Malmö stad och expert på Malmös träd och deras betydelse för stadens klimatarbete.

11. Skellefteå

Skellefteå tar ytterligare ett steg på vägen mot ett cirkulärt byggande

Skellefteå kommun initierar ännu en satsning inom hållbart byggande, denna gång inom återbruk av byggmaterial för bygg- och fastighetsbranschen. I slutändan är målet att återbruk ska vara en naturlig del av byggprocessen.

12. Sollentuna

Renovering av Sollentuna kommunhus: Fokus på hållbarhet och minskad energiförbrukning

Efter drygt 40 år började Sollentunas kommunhus bli lite slitet: värmen och ventilationen krånglade, hissarna var långsamma och energivärdet inte det bästa. Somliga pratade om att det vore bäst att riva och bygga nytt, men istället klubbade politikerna igenom en renovering.

Efter tre år har nu kommunens 1000 anställda fått flytta tillbaka. Nu är huset utbyggt i trä, väggar och fönster är isolerade och ventilation och belysning behovsstyrda.