Laxå städar bort kemikalierna

Kemikalier I Laxå finns det alla strävar efter: engagemang, driv och vilja att förändra. Kommunens lokalvårdare har på eget initiativ plockat bort nästan alla kemikalier ur städvagnarna. Nu åker de dessutom cykel mellan arbetsplatserna – sommar som vinter.

Laxå städar bort kemikalierna
André Nordblom

Lokalvårdaren Anna-Petra Ohlén tar fram en röd permanentpenna.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

– Titta, läs här, säger hon uppfordrande och pekar på texten ”permanent marker”.

Sedan – läs och rys – drar hon snabbt pennan fram och tillbaka över den vita tavlan i stora sammanträdesrummet i Laxå kommunhus. Illröd färg skriker på det vita. Vi andra skriker inombords. Det här brukar vara slutet för en vit tavla, permanentpennan går aldrig bort.

Kurs utan kunskap om kemfri städning

Anna-Petra Ohlén.
Anna-Petra Ohlén. Foto: André Nordblom Anna-Petra Ohlén.

Anna-Petra Ohlén är frustrerad, för hon har just gått en kurs i städteknik med en kursledare som utelämnade all information om kemikaliefri städning. Det är klart att det är irriterande, när man är del av ett arbetslag som jobbat i stort sett kemikaliefritt i över två år. Som om det man gör inte räknas.

I slutet av kursen råkade ledaren skriva med permanentpenna på tavlan. Då fick Anna-Petra Ohlén äntligen lite upprättelse. Hon tog med sina städgrejor dagen efter och fixade tavlan, på samma sätt som hon snart tänker göra här i kommunhuset.

Men vi backar bandet lite, och förflyttar oss från Laxås kommunhus med höga fönster och ljusa rum till en ombyggd mataffär några kvarter bort. Ingången är anonym, en dörr bredvid en lastkaj. Där innanför finns lunchrum, omklädningsrum, lager, ett stort mötesrum och ett litet kontor. Mitt i alltihop huserar tvätteriverksamheten där lakan och annat tvättas och stryks. Den lever sitt eget liv, skild från lokalvårdarna organisatoriskt men inte geografiskt.

Kör grejor i gamla kundvagnar

Om det var lugnt och stilla i kommunhuset så är det desto mer ruljans här. Lokalvårdarna kommer och går. De tvättar sina moppar och plockar ihop sina grejor i stora ryggsäckar. En man sköter lagret och ser till att de kommunala verksamheterna får det som har beställts, det kan vara papper, diskmedel eller plasthandskar. Det som samlas ihop körs omkring i gamla kundvagnar.

– Det här är ju en gammal butikslokal, och kundvagnarna stod kvar och skulle slängas. Så vi behöll dem, säger Helene Flyckt.

Helene Flyckt.
Helene Flyckt. Foto: André Nordblom Helene Flyckt.

Hon är enhetschef och den som ansvarar för lokalvården. Sedan en tid tillbaka är hon också bilansvarig i kommunen, och ansvarar för inköpen av mycket av materialet som går åt. Det är det vi ser på hyllorna.

– Jag försöker välja ut det bästa. Och så lobbar jag, för vi gör inte all städning. Till exempel i lägenheterna hemma hos de gamla, där städar vårdpersonalen. Det är inte helt kemikaliefritt än, säger hon.

Klagomål från brukarna

Innan hon kan få bort de sista rengöringsmedlen från hyllorna måste hon alltså övertyga vårdpersonalen om att de inte behövs. Men inte bara det.

– Vi får ofta höra från brukarna att det ”inte luktar” när vi har städat. Då förklarar vi att om det luktar, då är det inte rent, säger hon.

Det är naturligtvis inte dålig lukt som efterfrågas, utan parfym från rengöringsmedel. Många är vana vid att doften av syntetiska blomsterängar betyder städat, och när doften uteblir ifrågasätts resultatet. Därför har lokalvårdarna investerat i en mätutrustning så att de kan kontrollera resultatet av sitt arbete.

– Om vi inte hade haft mätresultaten hade det varit svårt. Nu blir de fascinerade. En del förskolor tävlar med varandra, och vi har sett att sjukfrånvaron har gått ner, säger lokalvårdaren Frida Larsson.

Svårt att ändra invanda beteenden

Mätare som kollar ytrenhet.
Mätare som kollar ytrenhet. Mätare som kollar ytrenhet.

Hon berättar om svårigheterna med att få förskolorna att sluta använda wettexdukar och en hink med vatten när barnen ska torka av borden efter maten. Istället kom lokalvårdarna med färdigpreparerade mikrofibertrasor, en hink med rena och en hink med använda. Genom att mäta smutsen kunde lokalvårdarna visa att golven och toalettstolarna var renare än borden. Informationen behövs för att ändra attityderna.

Helene Flyckt började att jobba med lokalvård på kommunen redan på 80-talet. ”Jag kommer att få två guldklockor” skämtar hon. 2011 skedde en förändring – Laxå kommun miljödiplomerades enligt Svensk Miljöbas. Miljöfrågan lyftes och Helene Flyckt lärde sig allt mer.

– Alla verksamheter skulle utse miljöinspiratörer, och jag var en av dem. Ju mer jag grottade ner mig, desto mer insåg jag vad man kan göra. Vi började med den oerhört stora kemikalieanvändningen, säger hon.

Stora mängder kemikalier användes

Då användes kemikalier i sådan mängd att det inte ens fanns enlitersflaskor. Istället gällde femlitersdunkar. Lokalvårdarna började intressera sig för dosering och kunde minska kemikalieanvändningen.

– Men även om vi hade blivit bättre på att dosera så såg vi att när vi skulle börja städa på nytt så löddrade golven redan. Det låg mycket kemikalier där. Det var ett elände.

Helene Flyckt och kollegan Ann-Christin Ninna Jalakas började leta efter alternativa metoder. Senare tillkom också Linda Gunnarsson och Frida Larsson i projektet. Helene Flyckt visar en del av resultatet: pimpstenar med handtag för toalettrengöring och en speciell städmaskin, en Orbot, för grovrengöring av golven. Det stora genombrottet kom på en mässa.

– Där såg vi avjoniserat vatten. Vi tänkte – funkar det, då är det fantastiskt. Vi skulle slippa sex olika flaskor på vagnen och kunna ersätta dem med vatten, säger Helene Flyckt.

Hyrde en maskin

Lokalvårdarna från Laxå hyrde en maskin som renar vanligt vatten till avjoniserat vatten. De ville prova om det var så bra som det såg ut.

– Vi började pröva. Och vi blev helt frälsta. Det funkade bra! Men kunderna tyckte inte att det luktade något, säger Helene Flyckt.

– Och de klagade på att vi inte hade vatten i hinkarna, minns Ninni Jalakas.

Men lokalvårdarna gav sig inte. Fördelarna med det nya systemet, som också omfattar en lite tuffare variant av vatten, så kallat Toucanvatten där salt tillsätts, var så stora och uppenbara.

– Arbetsmiljön har blivit mycket bättre. Så mycket vi gick och fick i oss innan. Det var inte många som jobbade till 65, de flesta tvingades sluta tidigare på grund av astma och allergier, säger Ninna Jalakas.

Frida Larsson har upptäckt ännu en fördel:

– Nu när vi städar där det finns barn kan de få spreja och vara med, och man behöver inte vara lika rädd för vad barnen kan få i sig när man inte har kemikalier på vagnen, säger hon.

Effektivare och mindre slit

Arbetet har också blivit effektivare och mindre slitsamt. När golven skulle rengöras och få ny polish var det tidigare ett tufft jobb. Nu är arbetet enklare, görs utan kemikalier och polishen håller dessutom tre till fyra gånger längre.

Rent praktiskt fungerar det så att golvmopparna tvättas och impregneras med avjoniserat vatten direkt i tvättmaskinen. Personalen har också med sig en sprayflaska och mikrofibertrasor ut. När moppen börjar fungera sämre byts den bara ut mot en ny. Man kan säga att vattnet ersätter ett allrengöringsmedel. Det avjoniserade vattnet är färskvara och håller i max 14 dagar. Därför tillverkas det på plats och är svårt att ha i handeln.

Fortfarande finns en del kemikalier

Lokalvården i Laxå är inte fullständigt kemikaliefri. Det finns en flaska med rengöringsmedel för toaletter på vagnarna. Den används ungefär en gång i veckan per toalett nuförtiden och doseras med en särskild doseringskork som skruvas på flaskan. Och om lokalvårdarna skulle få städa kommunens kök skulle de få tänka till, för det behandlade vattnet klarar inte att få bort fett. Köken städas av kockarna, som använder stora mängder diskmedel. Det kan Helene Flyckt konstatera, eftersom hon står för inköpen.

– Jag har inte hittat något bra alternativ än, men jag tror att det kommer, säger hon.

Ekonomiskt är det ingen större skillnad mot tidigare. Vattenreningstekniken kostar också en slant.

– Men vi förlorar inte på det. Och vi vinner så mycket annat, säger Helene Flyckt.

Satsar på tjänstecyklar

Det senaste tillskottet är sju stycken tjänstecyklar varav några med kärra. Alla har dubbdäck vintertid. Några dagar efter Miljö & Utvecklings besök ska en elbil levereras för de som behöver åka till kommunens ytterområden för att jobba. Helene Flyckt har sett en minskning i antalet reseräkningar sedan cyklarna kom på plats.

Hon är övertygad om att vi måste leva mer miljövänligt.

– Jag tänker på mina barn och barnbarn. Om alla gör lite blir det ganska mycket till sist. Så har vi tänkt, säger hon.

– Miljön är viktig och vi måste tänka framåt. Städbranschen är stor globalt, säger Frida Larsson.

Vill sprida kunskapen

Det är också en rolig utmaning att jobba på ett nytt och annorlunda sätt.

– Dessutom är det ett sätt som gör skillnad. Jag tänker att alla som jobbar med miljö jobbar någonstans där någon städar. Hur städas det där? Jag vill få ut kunskap om att det går att göra på ett annat sätt, säger Linda Gunnarsson.

Hur gick det då för Anna-Petra Ohlén som ritade på vita tavlan med en permanentpenna i kommunhuset? Jodå, precis som kursledaren får Miljö & Utvecklings utsända en uppvisning i modern städteknik. Avjoniserat vatten och en särskild svamp tar bort färgen på nolltid. Kommunens tjänstemän kan fortsätta sitt arbete med en snygg och ren vit tavla.

Läs mer: Vattenavvisande kemikalier onödiga i friluftskläder

Fakta extra rent vatten

Det finns en rad olika definitioner av extra rent vatten, och flera olika sätt att framställa det. I en konsultrapport framtagen på uppdrag av Stockholms stad beskrivs följande metoder:
Omvänd osmos
Avjoning
Destillering
Filtrering
UV-lampor

Konsulterna konstaterar också att man ”inte har den fulla fysikalisk-kemiska teorin på plats för hur rengöring med ultrarent vatten fungerar”. Det vill säga, man vet inte hur det kommer sig att det blir rent när man städar med ultrarent vatten.

Genomförda utvärderingar

Nynäshamn och Håbo kommun är två kommuner som utvärderat kemikaliefri städning. Studien i Håbo har kritiserats för otillförlitliga mätningar.

I Nynäshamn städades en förskola och renheten mättes med två olika metoder (ATP- och CFU-värden) vid sex tillfällen, före och efter bytet av teknik. Samma lokalvårdare utförde städningen under hela testperioden.

Företaget som utfört utvärderingen skriver att det behövs fler mättillfällen och längre mätperiod för att kunna fastslå en trend med säkerhet.

Resultaten är dock tillräckliga för att företaget ska kunna slå fast att inomhusmiljön blev bättre med den nya städmetoden.

En osäkerhet gäller betydelsen av vattenkvaliteten. Vid en övergång till kemikaliefri städning är det inte bara frågan om att byta ut kemikalier mot extra rent vatten. Övergången omfattar också nya rutiner och andra redskap. Det är därför svårt att säga om städresultaten beror på vattenkvaliteten eller om man hade kunna uppnå samma resultat med någon annan typ av vatten, konstaterar rapportförfattarna.

Nynäshamnsprojektet är utvärderat av Hygiene Diagnostics AB.

Arbetsmiljö för lokalvårdare

Förra året kom en norsk studie av hur rengöringsmedel påverkar lungkapaciteten.

6 235 kvinnor och män har följts under 20 år.

Studien visar att rengöringsmedlen påverkar kvinnors lungkapacitet negativt, men däremot inte mäns.

En svensk studie av städsprejers effekt på hälsan hos lokalvårdare pågår och kommer att publiceras senare i vår. Studien sker vid Avdelningen för Ergonomi och Aerosolteknologi vid Lunds tekniska högskola och utförs av Karin Lovén.

Fakta

Studie: Rengöringsmedel påverkar lungorna

Förra året kom en norsk studie av hur rengöringsmedel påverkar lungkapaciteten.
6 235 kvinnor och män har följts under 20 år.
Studien visar att rengöringsmedlen påverkar kvinnors lungkapacitet negativt, men däremot inte mäns.
En svensk studie av städsprejers effekt på hälsan hos lokalvårdare pågår och kommer att publiceras senare i vår. Studien sker vid Avdelningen för Ergonomi och Aerosolteknologi vid Lunds tekniska högskola och utförs av Karin Lovén.

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.