Låt munkmodellen styra samhällsutvecklingen

Debatt Kan munkmodellen vara vägen framåt för en hållbar utveckling? Christopher Marton, masterstudent vid Lunds Internationella Miljöinstitut (iiiee) och hållbarhetskonsult, tror att svaret är ja och vill se fler som implementerar modellen.

Låt munkmodellen styra samhällsutvecklingen
Christopher Marton.

Enligt Naturvårdsverket uppgick Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp – utsläpp från vår årliga konsumtion oavsett var i världen produktionen skett – till omkring nio ton växthusgaser per person år 2019. Men för att nå Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C beräknas enligt FN att de konsumtionsbaserade utsläppen inte bör överstiga två ton per person år 2030. Det betyder att varje svensk behöver minska sina utsläpp med över tre fjärdedelar innan decenniets slut.

Sverige i dag är inte tillräckligt hållbart, varken miljömässigt eller socialt. Precis som behovet att minska utsläppen finns det i samhället en rad socioekonomiska problem som behöver lösas, med utanförskap, hög arbetslöshet och bostadsbrist för att nämna några. Problem som dessutom blivit extra synliga under coronapandemin.

Dags att introducera munkmodellen

Det är här som munkmodellen (på engelska Doughnut Economics), framtagen av Harvardekonomen Kate Raworth, träder fram som en intressant alternativ utgångspunkt. Idén är relativt enkel. Det handlar om att hitta en balans i samhällsutvecklingen som inte tänjer på planetens miljömässiga ramar, samtidigt som befolkningens sociala och ekonomiska behov säkras. Det är något som inget land i världens lyckas med för tillfället.

Modellen består av två ringar – en inre ring och en yttre – och bildar på så sätt formen av en munk. Den inre ringen representerar de sociala grundbultar som alla människor behöver för att leva ett bra liv; boende, arbete, förnödenheter, hälso- och sjukvård, utbildning, jämlik behandling, politisk röst, med mera.

Området mellan cirklarna

Den yttre ringen representerar de planetära gränserna: ett miljömässigt tak för vad jordens ekosystem förmodas klara av. Konceptet utvecklades av Stockholm Resilience Centre och listar nio planetära gränser som alla påverkas av mänsklig aktivitet. Som försäkring mot potentiellt katastrofala förändringar i miljön bör vi hålla oss på gott avstånd från dessa gränsvärden. Här ingår bland annat förlust av biologisk mångfald och klimatförändringar (koldioxidhalt i atmosfären), vars gränsvärden redan passerats.

Först när ett samhälle befinner sig i området mellan dessa cirklar, där de sociala minimimålen uppfylls utan att de ekologiska gränserna överskrids, bör det anses hållbart i dess fulla betydelse. Munkmodellen är därmed unik i sitt sätt att förena social och miljömässig hållbarhet, vilket är vad som behövs för en långsiktig utveckling som också har invånarnas stöd.

Munkstrategier på lokal och regional nivå

Modellen bör till en början användas för att utveckla lokala och regionala munkstrategier. Europeiska städer som Amsterdam, Barcelona, Brussels och Köpenhamn är redan i full gång med att använda bakverket som ram för utformning av utvecklingsplaner och styrdokument i kölvattnet av coronapandemin.

I Amsterdam används munkmodellen som uppföljnings- och dialogverktyg och i Köpenhamn har politikerna röstat för att undersöka hur staden kan utvecklas i enlighet med modellen. Här finns möjlighet till inspiration och kunskapsutbyte för svenska städer och samhällen.

På hemmaplan går Tomelilla i bräschen och utvärderar just nu hur munkmodellen kan bistå i kommunens ekonomiska uppföljning. Nu är det dags för fler kommuner och regioner att göra likadant. Därefter, när modellen fått fäste på lokal nivå, är det rimligt att undersöka förutsättningarna för en nationell utvecklingsstrategi baserad på munken.

Munkmodellen – en hållbar vision

För att lyckas ställa om behövs en vision, och en hållbar omställning kräver en hållbar vision. Kommundirektörer och regionchefer bör därför skrida till verket och ta munkmodellen till hjälp för att skapa lokala utvecklingsstrategier som tar hänsyn till miljön och människorna. På så sätt skulle svenska kommuner och regioner visa att de menar allvar med sina hållbarhetsambitioner – ett ihåligt bakverk i taget.

– Christopher Marton, Masterstudent på Internationella Miljöinstitutet (iiiee) vid Lunds Universitet, hållbarhetskonsult och medlem i Young Sustainability Professionals (YSP)

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.