Lång väg kvar till en hållbar redovisning

– FAR kom rätt sent med sina riktlinjer, och revisorerna skulle skriva under på om det fanns någon hållbarhetsredovisning – inte granska innehållet. Olika revisorer tolkade uppdraget på olika sätt. Det finns en osäkerhet, säger Johannes Zetterlund, partner på kommunikationsbyrån Narva, som bland annat gör årsredovisningar.

Har granskat 200 årsredovisningar

Narva har granskat innehållet i drygt 200 börsbolags årsredovisningar de senaste fem åren. Samtidigt har byrån tittat på hållbarhetsrapporterna.

– En intressant trend är att färre låter revisorerna granska hållbarhetsinformationen.

Studien han talar om presenterades i maj och omfattar årsredovisningar för verksamhetsåret 2017.

Johannes Zetterlund ser en risk i utvecklingen.

– Jag tycker att det är en stor sak. Om man vill investera och ägarkollektivet i sin analys och värdering tar in hållbarhet så måste man kunna lita på informationen, säger han.

Läs mer: Kvalitetsmagasinet intervjuar Mona Lindskog om hållbara leverantörskedjor

Vilka svenska bolag känner du till som gör en full revision?

Johannes Zetterlund blir tyst och blicken försvinner i fjärran.

– Jag kommer faktiskt inte på ett enda, säger han.

Han jämför gärna den finansiella redovisningen med hållbarhetsredovisningen, och har ofta förvånats över hur hållbarhetsinformationen samlas in.

– Det är förvånansvärt många bolag som hanterar insamlingen av hållbarhetsdata genom att skicka mejl och excelfiler till sina bolag och leverantörer runt om i världen. Det är helt otänkbart att mejla runt på det sättet och fråga sina anläggningar hur deras finansiella data ser ut för det senaste halvåret. Det har man sett till att få in i ett finansiellt system. Min bild är att hållbarhetsrapporteringen dras med jättemycket felkällor.

– Vartefter hållbarhetsinformationen blir viktigare måste man ta intryck av de väl inarbetade processerna inom ekonomisk redovisning.

Utökade lagkrav behövs

På Högskolan i Gävle bedrivs forskning om just hållbarhetsredovisning och revision. Professor Arne Fagerström, som utbildar blivande ekonomer, menar att förra årets lagändring var ett steg i rätt riktning men att mycket mer behövs.

– Det var ett första, väldigt litet steg, men i och för sig betydelsefullt eftersom det tvingar företag att göra något. Men det är långt ifrån tillräckligt, säger han.

– Vi måste få politikerna att inse att nästa steg är krav på hållbarhetsredovisning och revision.

”Använd vanliga bokföringssystemet”

Han anser att verktygen finns – och det i vartenda bokföringssystem.

– Kontoklass nio finns inbyggt i bokföringssystemen. Det kan du använda till att bokföra vad du vill: potatis, vattenanvändning, koldioxidutsläpp… Kontoplanen kan man hämta från GRI. Det är bara att börja med löpande bokföring, säger han.

Han är inte negativ till verktyg som hjälper till att ta fram de siffror som behövs.

– Visst kan man ta hjälp av verktyg som räknar ut påverkan – det kan vara bra – men det viktiga är att man systematiskt bokför de här indikatorerna. Det är grunden för revisorns arbete, säger han.

Han anser att det är klokast att börja med att använda sitt ekonomisystem innan man investerar i speciella miljöledningssystem.

För hög transparens?

Verktygen finns alltså, likaså goda möjligheter att bokföra hållbarhetsinformationen på ett sätt som gör den lätt att följa upp. Men enligt Johannes Zetterlund är det allt färre börsbolag som använder revisorer, och Arne Fagerström menar att ytterligare lagstiftning krävs. Man kan undra varför? Kostnadsbilden är ett möjligt svar, ett annat att det kan bli för stor transparens.

Enligt Johannes Zetterlund är det just transparens som krävs.

– Man behöver kunna följa upp nyckeltal på ett strukturerat och välordnat sätt.

Han talar delvis i egen sak, för någon vecka före intervjun skickade Narva ut ett pressmeddelande om att man valt att bli återförsäljare av Position Greens verktyg för hållbarhetsdata. Johannes Zetterlund säger själv att Excel är deras största konkurrent, men vidhåller att det är större risk för fel med ett hembygge än ett köpt system.

– Skit in skit ut, brukar man ju säga, säger han, och syftar till risken att få in felaktiga data i systemet, som han alltså menar är större för den som arbetar i Excel än för den med ett dedikerat verktyg.

”Excel kan vara ett flexibelt alternativ”

Daniel Granberg, hållbarhetskonsult på utbildnings- och konsultbolaget Goodpoint, vill balansera bilden.

– Jag instämmer i att många tycker att det är ganska mycket exceljobb och att många vill att insamlingsprocesserna ska förbättras och bli mer effektiva. Men jag vill inte sträcka mig till att säga att användningen av excel leder till att det blir fel i datan. Excel kan vara ett flexibelt alternativ som ger spårbara beräkningar, säger han.

Daniel Granberg menar att de vanliga affärssystemen även borde kunna hantera hållbarhetsdata.

– Men det är ofta separata processer. Ekonomiavdelningen kör sitt och miljö- och hållbarhet kör sitt. Hur mycket man har närmat sig beror delvis på hur länge man har hållbarhetsredovisat, ju längre man har kommit desto mer integrerat blir det, säger Daniel Granberg.

Läs mer: Hållbarhetsredovisning blir lagkrav