Hela 51,8 procent av deltagarna i undersökningen angav höga kostnader som ett hinder för att ställa miljökrav.
– Att ställa miljökrav kan innebära ett högre pris, så i viss mån kan det finnas ekonomiska hinder, säger Göran Gerth, miljöchef på NCC Construction.
Men egentligen tror han inte att ekonomin är det stora problemet, utan inköparnas kompetens. Det är inte självklart att inköparna som ställer villkoren förstår dem själva och då blir det också svårt att presentera kraven så att de blir tydliga för leverantörerna. Även problem med att hitta likvärdiga produkter, som 62,6 procent angav som hinder i undersökningen, tror Göran Gerth bottnar sig i för låg kunskapsnivå.
– Det är inte ens säkert att leverantören har kunskap om vad det finns för alternativ, eller vad produkterna har för miljöprestanda. Saknas den kunskapen får inköparen problem, menar han.
Han får medhåll av Åke Natt och Dag, Miljöchef på Coop Norden
– Jag tror inte att kostnaden eller svårigheter med att hitta likvärdiga produkter är det egentliga problemet. Inom vissa branscher tänker man fortfarande inte på att ställa miljökrav, struntar i det och ingen har talat om för inköparna att de ska tänka på miljöaspekterna vid upphandling, säger han.
Skiljer sig mellan produkter
Enligt M&Us undersökning är det vanligare att ställa miljökrav på produkter som råvaror, energi, transporter och kontorsvaror och mindre vanligt att ställa krav på IT, livsmedel, resor och tjänster. Enligt Göran Gerth kan det bero på att man är mer noga med att ställa krav på produkter som ska ingå i de varor som sedan ska levereras till kund. För NCC Construction är det viktigare att ha kontroll över vad som finns i deras byggnader än att lunchrestaurangen på företaget har en miljöprofil.
– Hos oss fokuserar vi på de produkter som ingår i vår kärnprocess. Vi har krav på stödprocesser som IT och resor också men det har inte samma genomslag, konstaterar han.
Att många ställer krav på energi och transporter tycker han inte heller är så konstigt, eftersom det under en längre tid varit stort fokus på de här bitarna i samhällsdiskussionen och dessutom finns pengar att spara om man effektiviserar.
Åke Natt och Dag, Coop Norden tror också att skillnaderna beror på att råvara och energi ofta köps in av professionella inköpare. Resor och kaffe till fikat är däremot sådant som personalen får sköta på egen hand och är man inte någon professionell upphandlare är det svårare att ställa miljökrav.
Övergripande mål
Något mindre än hälften av alla tillfrågade i undersökningen ansåg att miljöpolicyn och miljömålen inte hade så stor betydelse eller medelstor betydelse vid inköp och upphandling. Åke Natt och Dag tycker att detta är förvånande.
– Har man miljömål mäter man också någon sorts prestation. Jag skulle gissa att de som svarat att miljöpolicyn inte har någon påverkan, helt enkelt inte har någon sådan, konstaterar han.
Göran Gerth tror att svaren kan bero på att mål och riktlinjer ofta är övergripande och svepande. För en del av inköparna kanske det inte är så tydligt vad som gäller alla gånger.
Se affärsnyttan
Fortfarande finns en hel del kvar att göra. Det är inte förrän på senare år som trycket på att tänka miljö vid upphandling blivit större och det tar tid att utveckla produkter och att leverera rätt information till kunden.
– Miljö handlar tyvärr fortfarande om intresse hos branscher och personer. Mycket av det lokala drivet i miljöverksamheten ligger på eldsjälar, har man inga sådana är det lagstiftning och kundkrav som styr, konstaterar Åke Natt och Dag.
För att miljö ska få ett ordentligt genomslag vid inköp och upphandling måste nyttan översättas till affärsspråk menar Göran Gerth. Vad finns det för pengar att tjäna på att satsa på miljö? Förutom att efterleva lagstiftningen kanske det handlar om ökade kundkrav, trovärdighet och att inte riskera att få ett nedsvärtat varumärke.
– På energiområdet finns det redan en tydlig koppling till affärsnyttan. Priserna stiger, lagstiftningen skärps, då blir genast vinsten uppenbar, exemplifierar han.