Krönika: Vi behöver ett moratorium på exploatering av människor, djur och natur

Krönika Miljö- och klimatkrisen är en helt fundamentalt ekonomisk fråga utifrån ordets sanna bemärkelse, det vill säga att hushålla med knappa resurser. Något vi uppenbart inte gör idag i vår linjära ekonomi. Det skriver Robin Rushdi Al-salehi, grundare av Vakansa och medlem i YSP, i en krönika om behovet av en cirkulär ekonomi.

Krönika: Vi behöver ett moratorium på exploatering av människor, djur och natur
Robin Rushdi Al-Sálehi.

29 juli tog jordens förnyelsebara resurser slut för oss människor för i år. De tog inte slut på riktigt, utan de tog slut baserat på forskarnas beräkningar för jordens förmåga att återskapa dessa resurser under ett givet år på ett hållbart sätt.

Det innebär att resurserna vi använder från 30 juli och framåt egentligen inte är våra, utan någon annans. Det är resurser som vi egentligen hade behövt hushålla med för framtiden, men som vi alltså redan använt upp. Trenden för hur tidigt på året resurserna tagit slut har stadigt krupit närmare sedan 1970 då resurserna tog slut 30 december.

Toppen av ett isberg

Fakta

Krönika

Detta är opinionsmaterial. De åsikter som framförs är skribentens egna.

Den klimatkris vi ser idag med de återkommande värmeböljorna och skyfallen tätt följda av översvämningar är ett resultat av den klimatförändring som skett. En förändring som egentligen är toppen av isberget.

För det som föranlett klimatkrisen är miljökriserna lokalt och regionalt som människan skapat för de resurser som vi exploaterat sedan industrialismen. Det handlar om de djupa såren och föroreningarna från gruvdriften, vattenkraftverk som översvämmar och förstör ekosystem, industrifisket som utarmat våra hav eller skogsskövling där exempelvis Amazonas har blivit skövlat så mycket för guld, timmer, djurhållning och odlingsmarker att den nu riskerar att bli savann.

Exploatering i en linjär ekonomi

Vi lever idag i något som kallas för en linjär ekonomi. En ekonomi där vi exploaterar massa resurser. Arbetar med att förädla dem till olika produkter. Konsumerar dem tills det planerande åldrandet tickat in (produkternas förutbestämda livslängd), för att sedan kassera dessa produkter som antingen deponeras i fjärran länder, bränns upp eller återvinns på ett bristfälligt sätt här i Sverige.

Miljö- och klimatkrisen är inte någon höger- eller vänsterfråga. Det är en fråga om våra livsvillkor på denna planet. Ingen vill se sitt hus brinna upp. Ingen vill se jorden under sig rasa vid en översvämning. Ingen vill se sitt livsverk slå i kras för att vi inte agerade i rättan tid för att minimera den raseri moder jord kan utöva i gengäld för vårt ignoranta beteende.

En fundamentalt ekonomisk fråga

Miljö- och klimatkrisen är en helt fundamentalt ekonomisk fråga utifrån ordets sanna bemärkelse, det vill säga att hushålla med knappa resurser. Något vi uppenbart inte gör idag i vår linjära ekonomi.

Det som måste ske är att göra ekonomin cirkulär. Att konsumera på ett miljövänligt och klimatvänligt sätt. Detta kräver ett moratorium, ett stopp mot exploatering av resurser eller olika former av regleringar som försvårar utvinnandet av nya råvaror, som med exempelvis en råvaruskatt. Vi måste skifta ekonomins fokus från att slita och slänga resurser, till att faktiskt ta hand om resurserna och använda dem resurseffektivt.

Regenerativa affärer är nödvändigt

Vi måste tänka regenerativt, det vill säga återskapande eller återhämtande. Att genom att använda befintliga resurser bättre, kunna ge planeten andningsrum till att regenerera sig självt. Att låta naturens under få göra sitt underverk och ta oss ur denna miljö- och klimatkris.

Vi behöver regenerativa affärer där vi inte fortsätter förespråka ett bilberoende samhälle där bilen står tom 96 procent av tiden. Inte försöker dela användandet på fossildrivna bilar för att de används så ineffektivt, eller byter ut fossildrivna bilar till elbilar för att de inte släpper ut något. Nej, regenerativa affärer är affärer som kan hålla i all oändlighet. Det är att förespråka ett biloberoende samhälle där man kan gå och cykla överallt. Att gå till botten med problemet, i stället för att släta över symptomen.

– Robin Rushdi Al-salehi, hållbarhetskonsult och grundare av lokaldelningsplattformen Vakansa

Biologisk mångfald

Klimat

Krönika

Karriär

Webbinarium

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.