Krönika: Jag vill att mina skattepengar ska gå till samhällsviktiga funktioner

Krönika Jag har inte spenderat en krona på att resa med elsparkcykel, ändå betalar vi för dem. Det skriver Robin Rushdi, grundare av Vakansa och medlem i YSP, i en krönika.

Krönika: Jag vill att mina skattepengar ska gå till samhällsviktiga funktioner
Robin Rushdi Al-Sálehi. Foto: Tobias Sterner

Från dag ett har min stadsplaneringsinstinkt sagt att jag borde bojkotta dem. Flugan som stundvis lockat, men där samvetet sagt ifrån då observationerna varit så tydliga. En fluga som kom för att inkräkta på våra gator och som tagit våra offentliga platser i beslag. Jag talar om företagen med elsparkcyklar såsom Voi, Lime, Tier med flera. Elsparkcyklar som jag inte spenderat en krona på att resa med, men som vi alla ändå betalar för.

Fluga utan trevligt surr

Fakta

Krönika

Detta är opinionsmaterial. De åsikter som framförs är skribentens egna.

Jag minns tillbaka till när mobilspelet Pokémon Go kom till våra mobiler. En fluga som skapade ett trevligt surr i våra städer, där man upptäckte platser, träffade människor, fick sig en nostalgitripp i Pokémonvärlden och samtidigt insåg att det hela tiden funnits ett sug hos människor att ha anledningar att hänga i livet mellan husen. Ett spel som dessutom lockade människor i olika åldrar, etniciteter, funktionsnedsättningar, religioner, klasser och intressen.

När det kommer till elsparkcyklar så ser vi motsatsen. Oreglerade transportmedel som svischar förbi på gång, cykel och bilvägar. Som slängs kors och tvärs i våra städer. Som kräver en massa miljöförstörande material för sina batterier och som har haft en livslängd på cirka 40 dagar, något som branschföreträdare hävdar är ett övergående problem i takt med att nya cyklar köps in. Detta behöver analyseras framöver.

”Företagsanarki”

Det vi ser idag i våra städer, i våra skattefinansierade offentliga platser, är inget annat än företagsanarki. Lag och ordning som politiker gärna vill stoltsera med är som bortblåst. Elsparkcykelbolag som tjänar storkovan på de kortsiktiga och långsiktiga konsekvenserna i våra samhällen.

Skador på händer, armar och ansikte dominerar

Tidigare i höst kom en artikel ut i Svenska Dagbladet om antalet polis- och sjukvårdsrapporterade olyckor där elsparkcyklar är inblandade. Sedan 2019 har rapporterade olyckor i vissa län fördubblats. Skador på händer, armar och ansikte dominerar beskriver Christian Engvall, enhetsansvarig läkare på akutmottagningen på universitetssjukhuset i Malmö. Något som Ragnar Ang, Överläkare på traumavårdsenheten på Sahlgrenska i Göteborg också bekräftar och ger exempel på hur knäskadorna han ser kan ge mellan 4 och 6 månaders sjukskrivning, men också livslånga men och invaliditet.

Dödsolyckor

Ofantliga kostnader för individ och samhälle, som sprider sig till även mindre städer såsom Jönköping, där akuten slår larm om skadorna och att man räds den första dödsolyckan. Något som redan skett i Helsingborg förra året då en man i 27-årsåldern, i min ålder, dog. Sen fick vi höra den tragiska olyckan när en 80-årig man kolliderar med en elsparkcykel och tyvärr avlider.

54,4% av olyckorna var med personer med alkohol i blodet

I Oslo så har läkarna lyckats få politiker att förbjuda användandet av elsparkcyklarna mellan 23:00 och 05:00 för att komma åt till exempel alla alkoholrelaterade resor. Något som en studie som vår överläkare Ragnar Ang här ovan handlett ett examensarbete kring, där man konstaterat att 54,4% av olyckorna var med personer med alkohol i blodet.

Geostaket begränsar

I andra städer har man infört ”geostaket” alltså digitalt styrda geografiska begränsningar där elsparkcyklarna inte kan användas, parkeras eller har en hastighetsbegränsning. Varför detta inte införs överallt är en gåta. Ska elsparkcykelbolagen använda sig av den amerikanska devisen ”be om förlåtelse, inte om lov” i sitt sätt att ta över stadens gator?

Voi:s grundare gick exempelvis ut i Dagens Nyheter med Voi:s planer för hur städer kan förändras, byggas om och som bolaget lobbar för till våra politiker. Detta är alltså vinstdrivande företag som vill driva ett narrativ som gynnar just dem. Något som är ohyggligt problematiskt och visar på hur vårt demokratiska system just nu går upp i sömmarna när makt koncentreras till snabbväxande företag som gör som de vill och får som de vill. Något som många kommuner nu efterfrågar är att regeringen ska sätta nationella regler för elsparkcyklarna.

Reglering behövs

Dessa elsparkcykelbolag är inte bara djärva, de är anarkistiska och denna typ av laissez-faire kapitalism måste regleras om det säkra offentliga rummet ska kunna upprätthållas. Jag vill att mina skattepengar ska gå till samhällsviktiga funktioner och vår gemensamma välfärd. Inte för att bekosta konsekvenserna av elsparkscykelbolagens ohållbara hybris.

– Robin Rushdi, stadsplanerare och hållbarhetsspecialist och medlem i YSP (Young Sustainability Professionals)

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.

Det senaste