Krönika: Förhalar vi eller lyckas vi med en effektiv hållbar omställning?

Krönika Vi som jobbar med hållbarhetsfrågor borde kanske oftare ifrågasätta huruvida det arbete vi gör verkligen leder till den förändring vi vill se. Hur länge ska vi behöva arbeta igenom alla dessa verktyg för att skapa en välmående planet? Kan vi klimatberäkna oss dit? Det undrar Robin Al-Sálehi i en krönika.

Krönika: Förhalar vi eller lyckas vi med en effektiv hållbar omställning?
Robin Rushdi Al-Sálehi. Foto: Tobias Sterner

Det började med fakta. Fakta som funnits där i decennier.

Eldsjälar läste på, tog sanningen till sig och agerade. De började driva på hållbarhetsfrågorna. Nya professioner, roller, avdelningar och nätverk tog sakta form. Modiga organisationer lyfte upp hållbarhetsfrågorna i form av mål och strategier, miljöcertifieringar och märkningar utvecklades. Vi fick miljöledningssystem, klimatberäkningsprogram och till och med en lag på att rapportera sitt hållbarhetsarbete. Nu pratar alla om EU-taxonomin, ytterligare lagstiftning, regelverk och standarder.

Alla, utom våra politiker.

Mycket arbete men var är förändringen?

Det kan sägas, utan tvekan, att arbetet med hållbarhetsfrågorna utvecklats för var år som gått. Den hållbara utvecklingen är här för att stanna, men hur mycket leder faktiskt till förändring? Hur lång tid har vi räknat med att alla våra klimatberäkningar, hållbarhetsredovisningar, miljöcertifieringar och andra ”hållbara” aktiviteter ska ta, tills vi når ända fram till Parisavtalets mål? Hur mycket handlar egentligen om att omdefiniera redan pågående aktiviteter för att försöka marknadsföra sin egen förträfflighet? Och vad missar vi att göra under tiden?

Fakta

Krönika

Detta är opinionsmaterial. De åsikter som framförs är skribentens egna.

Som en person som själv jobbat på beställarsidan på fastighetsbolag, erhållit titeln Hållbarhetschef och agerat konsult för att försöka flytta fram företags positioner i hållbarhetsfrågan. Trots alla resultat jag själv bidragit till samt de jag läser på om som andra lyckats med så kan jag inte undvika tanken på att alla dessa verktyg har reducerats till ett självändamål som tagit bort vårt fokus från det självklara; att först och främst göra så mycket mindre av det dåliga som möjligt.

Mycket prat – lite verkstad

Att alla idag pratar om en ”Hållbar utveckling”, något som jag själv är utbildad inom, kan ses som både en bedrift, och ett förhalande. Alla pratar om det, men få gör något på riktigt. Vi har “utvecklat”, men vi har inte gjort någon ordentlig ”omställning”. Vi bygger cirka 450 000 kvadratmeter kontor varje år, som ofta är miljöcertifierade, trots att befintliga används cirka 10% av tiden. En omställning är inte att utveckla miljöcertifieringar, utan att arbeta resurseffektivt.

En alternativ definition av en hållbar utveckling, och som egentligen passar bättre med ”omställningsarbetet” som behöver göras, är att ”en förändrings- och konfliktprocess med en möjlig framtid som mål”. Vi har hittills bara pratat om förändringen, utan att våga prata om konflikten. Intressekonflikter som måste vinnas för att omställningen ska kunna göras och som annars riskerar att hamna i ”utvecklingsstadiet” där det goda exemplets makt kommer att ta oss till avgrunden, när alla andra exempel förvärrar miljö- och klimatkrisen.

Greenwashingens tidevarv

Vi lever i ”greenwashingens” tidevarv där enbart några få bolag straffas för sina högljudda kommunikativa apropåer som ligger i vansinnig oproportionalitet till resten av deras (ohållbara) affär.

Hur många bolag satsar mer i budget på hållbarhetsavdelningen jämfört med kommunikationsavdelningen?

Det goda exemplets makt tar oss ingenstans när det inte kopieras av alla i respektive bransch för att bli strukturell norm. Konkurrensen som vi gärna vidmakthåller som ett medel till förändring är en konkurrens om bruset i mediautrymmet. Hur många bolag satsar mer i budget på hållbarhetsavdelningen jämfört med kommunikationsavdelningen? Best practice-försök av enskilda aktörer på en marknad är föredömligt, men otillräckligt.

Leder arbetet till förändring?

Vi som jobbar med hållbarhetsfrågor borde kanske oftare ifrågasätta huruvida det arbete vi gör verkligen leder till den förändringen vi vill se. Hur länge ska vi behöva arbeta igenom alla dessa verktyg för att skapa en välmående planet? Kan vi klimatberäkna oss dit? Lyckas vi verkligen flytta fram positionerna i de organisationer vi jobbar inom, för att marknaden sedan ska göra det mest hållbara valet? Eller är det en storslagen lögn vi intalar oss själva?

Utvecklar vi, förhalar vi eller ställer vi om för en hållbar framtid? Kort sagt, spenderar vi vår tid och använder vi oss av rätt verktyg för att åstadkomma verklig förändring?

Det är en fråga alla yrkesverksamma inom hållbarhetsområdet borde ställa sig själva. Om svaret är ”Nej”; vad kan vi göra annorlunda, modigare och mer radikalt för att påskynda omställningen? En riktig och strukturell hållbar omställning.

Efter årets valrörelse finns det åtminstone ett verktyg som tydligt kan både hjälpa oss och stjälpa oss betydande. Det stavas: Politik.

– Robin Rushdi Al-salehi, grundare av Vakansa, affärsutvecklare på Codesign, styrelseledamot på Young Sustainability Professionals.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.