Korruption förhindrar hållbar utveckling

Social hållbarhet Korruption betraktas som ett av de största hindren mot hållbar utveckling och förverkligandet av Agenda 2030. Trots att Sverige brukar framhållas som ett lågkorrupt land förekommer problemet även här.

Korruption förhindrar hållbar utveckling
Korruption är ett stort hinder för hållbarhetsarbete. Foto: StockAdobe

Med Agenda 2030 har världens länder kommit överens om att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor, främja fred och rättvisa och lösa klimatkrisen. Men utan att komma till rätta med den utbredda korruptionen går det inte att nå de globala målen, menar Hayaat Ibrahim, t f generalsekreterare för Institutet Mot Mutor (IMM).

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

– Korruption är det största hindret för ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Korruption påverkar en rad olika områden. Den håller fast människor i fattigdom, ökar farliga utsläpp och förhindrar jämställdhet för att bara ta några exempel, säger hon.

En förutsättning för att klara övriga mål

Antikorruptionsarbete finns visserligen med som ett delmål under mål 16 ”Fredliga och inkluderande samhällen”. Men om världen inte kommer till rätta med korruptionsproblematiken finns heller ingen möjlighet att uppnå de andra globala målen, konstaterar Hayaat Ibrahim.

Hayaat Ibrahim. IMM.

– OECD, Världsbanken och IMF beräknar att omkring 35 000 miljarder kronor årligen går förlorat till korruption. Det kan jämföras med FN:s uppskattningar om att det finansiella gapet för att uppnå hållbarhetsmålen är 25 000 miljarder kronor. Utan det ekonomiska svinn som uppstår med korruption skulle man alltså kunna göra enorma framsteg för en hållbar utveckling, säger Hayaat Ibrahim.

Sverige inte fritt från korruption

Men korruption är inte bara ett internationellt problem, utan även nationellt. Sverige brukar annars ofta framställas som ett lågkorrupt land. Det beror bland annat på att vi genom åren fått bra betyg i Corruption Perception Index från Transparency International, som baseras på bedömningar som görs av experter och företagare.

Men enligt Hayaat Ibrahim betyder det inte att vi är fria från korruption.

– Det handlar nödvändigtvis inte om mutbrott, som många ofta tänker på när det gäller korruption. Däremot förekommer det olika former av vänskapskorruption, jäv och favoriseringar. Den svenska närvaron på utländska marknader, bland annat genom olika leverantörsled, riskerar också att bidra till den internationella korruptionsproblematiken, förklarar hon.

IMM:s kod viktig för näringslivet

IMM, som är en ideell näringslivsorganisation med Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Regioner samt Stockholms Handelskammare som huvudmän, publicerade 2012 en Kod mot korruption i näringslivet i samband med att den nuvarande mutbrottlagstiftningen fastställdes. En reviderad version av koden har nu publicerats och gäller från 14 augusti 2020.

Koden, som är ett komplement till lagstiftningen, innehåller tre delar – en om förebyggande åtgärder, en om hantering av förmåner och en om hantering av mellanhänder.

– Koden har fått stort genomslag och blivit en slags etisk standard inom näringslivet, konstaterar Hayaat Ibrahim.

Nationell handlingsplan

En viktig milstolpe inom antikorruptionsarbetet nåddes också när regeringen i slutet av förra året fastställde en nationell handlingsplan mot korruption för åren 2021 – 2023. Handlingsplanen är den första i sitt slag och riktar sig främst till statliga myndigheter, men kan också användas av statliga bolag, kommuner, kommunala bolag och regioner.

Handlingsplanen håller nu på att implementeras och Statskontoret har utlovat en första lägesbild inom kort.

– Handlingsplanen är ett välkommet inslag i antikorruptionsarbetet. Den innebär att regeringen nu tagit ett första steg mot en långsiktig strategi för att komma till rätta med korruptionsproblematiken inom offentlig förvaltning, säger Hayaat Ibrahim.

Myndigheter saknar skydd

Riksrevisionen har i tidigare granskningar kommit fram till att många svenska myndigheter saknar tillräckligt skydd mot korruption. Riskerna bedöms som särskilt stora när myndighetspersoner har att fatta beslut som till exempel rör offentliga upphandlingar, inköp, inbetalningar, utbetalningar samt tillstånd och certifieringar.

En grundbult i antikorruptionsarbetet är att människor är vaksamma och inte tvekar att slå larm om misstänkt korruption, menar Hayaat Ibrahim. EU:s visselblåsardirektiv som håller på att genomföras i svensk lagstiftning kan därför komma att få stor betydelse.

– Det är fortfarande för tidigt att kunna bedöma effekterna. Men för att våga rapportera om oegentligheter är det viktigt att det finns ett starkt skydd för den som larmar. Samtidigt måste det finnas en tydlighet om vad som går att rapportera säkert om. Annars finns risk att personer undviker att rapportera om missförhållanden, säger Hayaat Ibrahim.

Skanskas uppförandekod ska stoppa övertramp

Bygg och anläggning är en bransch som traditionellt varit särskilt utsatt för korruption. Enligt Ulrika Simons, etikansvarig på Skanska, har mer också kommit upp till ytan på senare år.

Ulrika Simons, Skanska.

– Många undrar om det har att göra med att människor sitter hemma och jobbar under corona, vilket är svårt att svara på. Förmodligen finns det flera förklaringar, inte minst att fler numera är vaksamma och vågar säga ifrån, säger hon.

IMM:s kod kompletteras

Skanska har sedan flera år tillbaka en uppförandekod där antikorruptionsarbete ingår som en av flera delar. Bolaget följer även den kod mot korruption i näringslivet som tagits fram av Institutet Mot Mutor.

– Koden är ett värdefullt komplement till vår egen uppförandekod till exempel när vi ingår byggherreavtal om nya stadsdelar tillsammans med andra bolag. På så sätt kan vi vara säkra på att vi hanterar exempelvis representation och förmåner på ett korrekt sätt, säger Ulrika Simons.

 

Biologisk mångfald

Klimat

Krönika

Karriär

Webbinarium

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.