Korgvide renar oljeföroreningar

Sanering med hjälp av växter, eller såkallad fytosanering är inte en helt obeprövad metod. Metallföroreningar, oljeutsläpp och starka gifter som exempelvis PCB kan renas med hjälp av växter. Många olika mekanismer är verksamma vid en sådan reningsprocess. Bland annat binder organiskt material föroreningar och minskar spridning av utsläpp. Dessutom tillför växtlighet näring och syre till marken, som i sin tur stimulerar den naturliga bakteriefloran. Vedmassa blir den slutgiltiga produkten när bakterierna bearbetat oljeföroreningarna.

– Processen är en soldriven sanering av olja där inga onaturliga ämnen tillsatts, förklarar Sonja Blom på Flygfältsbyrån engineering AB.

Men hur mycket stimulans bakterierna får beror på vilken växtlighet som planterats. En stor underjordisk väv och många rötter är viktiga och i Sverige gäller det att odla växter som klarar det kalla klimatet. Sonja Blom har valt att studera hur snabbt korgvide sanerar oljeförorenade marker. På en oljedepå i Karlstad har en plantering fått stå och växa till sig.

Ser bra ut

– Så här långt ser det bra ut. Trots att korgvidets tillväxttakt är låg är min gissning är att marken renas med dubbla hastigheten mot om oljedepån lämnats till sitt eget öde, säger Sonja Blom.

Försöket i Karlstad är den enda fullskaliga fytosaneringsstudien som finns i Sverige. Men utomlands har flera försök gjorts och skilda växtarter är bra på att sanera olika sorters gift. Exempelvis saneras radioaktivitet i Tjernobyl med hjälp av solrosor.

– Det bästa med fytosanering är att inga onaturliga ämnen tillsätts jorden och därför förstör man heller ingenting, säger Sonja Blom.

Hon tror att fytosanering kan bli stort i Sverige och att metoden även bör användas i förebyggande syfte.

– När man planerar en industri där det finns risker för utsläpp kan man plantera häckar med lämpliga växter i dess omgivning. Händer det något fungerar växterna som ett fotfilter och stoppar utsläppets spridning, förklarar Sonja Blom.