Högsta domstolen (HD) har avgjort en tvist mellan Swedavia och Svedala kommun angående PFOS-föroreningar som hamnat i det kommunala reningsverket. Domen är intressant eftersom HD kommer fram till att ett avtal om omhändertagande av vatten kan trumfa miljöbalkens regler om skadestånd.
Kommun avtalade bort skadestånd
JURIDIK Svedala kommun förlorade mot Swedavia. Det innebär att kommunen får stå för de kostnader som flygplatsens PFOS-föroreningar medför. Allt beror på ett avtal mellan parterna, skriver JP Miljönets Björn Spejare i sin analys. JP Miljönet levererar juridiska informationstjänster inom miljörätt, med dokument från samtliga rättskällor, guider och expertanalyser.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
År 2010 uppdagades att avloppsvattnet som leddes från Malmö flygplats till det kommunala reningsverket innehöll PFOS. På grund av PFOS-föroreningarna kunde kommunen inte använda slammet från reningsverket utan tvingades istället deponera slammet. Det blev en kostsam historia och kommunen krävde därför skadestånd enligt miljöbalken. Tvisten letade sig upp till högsta instans där kommunen slutligen gick förlorande ur striden.
Avtal som reglerade skadestånd
HD:s dom handlar om två avtal mellan kommunen och Swedavia angående omhändertagande av avloppsvatten från flygplatsen. Swedavia menade att avtalen reglerade frågor om skadestånd och att kommunen därför inte kunde kräva ersättning genom miljöbalkens skadeståndsregler.
Enligt HD är det möjligt för parter att avtala bort miljöbalkens regler, inklusive reglerna om skadestånd. Här är det viktigt att poängtera att detta bara gäller civilrättsliga frågor. Det går inte att avtala bort sitt offentligrättsliga ansvar, alltså det ansvar man har i förhållande till krav från myndigheter. Det HD menar är att det går att komma överens om vem som ska ansvara för till exempel skador från föroreningar.
Miljöbalken ej med i avtalet
HD anser att huruvida man avtalat bort miljöbalkens skadeståndsregler beror på hur avtalet är utformat och hur det ska tolkas. I avtalet mellan kommunen och Swedavia hade man inte uttryckligen avtalat bort miljöbalken, men det fanns regleringar om vilka föroreningar som fick finnas i vattnet samt en klausul om skadestånd. HD ansåg därför att kommunen hade avtalat bort miljöbalkens skadeståndsregler. Det innebar att kommunen inte kunde kräva skadestånd enligt dessa regler.
Ingen uttrycklig formulering krävs
Domen innebär att det går att avtala bort miljöbalkens skadeståndsregler, och att det kan ske utan att det görs en uttrycklig formulering om detta. Det gäller inte bara i VA-branschen utan generellt. Många gällande avtal kan därför innehålla skrivelser som innebär att det inte går att kräva skadestånd enligt miljöbalken. Konsekvensen blir att man i ett avtalsförhållande måste fundera på om man verkligen vill att dessa skadeståndsregler ska avtalas bort eller inte.
Högsta domstolens dom 2019-11-06, mål nr T 3191-18