Koldioxid kan bli framtidens råvara

Drivmedel för fordon går också att framställa av infångad koldioxid och vätgas. Drivmedlet går att skräddarsy så att det liknar bensin eller diesel och kan användas i vanliga bilar.

Fibrer av infångad koldioxid

Det som behöver sys kan också dra nytta av koldioxidråvaran. Vid Textilhögskolan i Borås används fibrer av infångad koldioxid i olika projekt. Kolnanofiber kan användas för skottsäkra västar, och till och med i läkarkonsten, för att laga trasiga hjärtan.

Listan på vad som går att göra av infångad koldioxid blir allt längre. Det finns numera konferenser, nätverk och kurser som handlar om produkter av det.

En av de stora frågorna vad gäller användningen av koldioxid som råvara är om det är bra för klimatet, enligt expertrapporten Novel carbon capture and utilisation technologies som publicerats av EU-kommissionen. Där står att läsa att insamling av koldioxid för användning till olika tillverkningsprocesser: ”har liten potential att minska klimatförändringen, om inte energin som används i hela kedjan kommer från källor med små koldioxidutsläpp”. För själva insamlingen av råvaran är energikrävande och det i sig riskerar att ge utsläpp av klimatgaser, enligt det vetenskapliga råd som står bakom rapporten.

Energikrävande process

Rapporten nämner kolnanofiber som en lovande process ur klimatperspektiv. Forskaren bakom fibern, Stuart Licht vid George Washington University i USA, har också utvecklat en process för att fånga in koldioxid med hjälp av solen.

Vissa industriprocesser ger renare koldioxid, vilket minskar energianvändningen och kostnaden för att rena gasen. Andra processer fungerar med en gasblandning, vilket också förbättrar koldioxidbalansen, konstaterar rapporten. Sammantaget tycker EU:s vetenskapliga råd att infångad koldioxid som råvara till produkter: ”inte ensamt kan lösa klimatproblemet, men ändå spela en betydande roll”.

Bakterier kan användas

Fredric Bauer, som forskar på tekniska högskolan i Lund, har undersökt olika koldioxidmaterial. Han berättar att koldioxiden kan fångas in av jästbakterier, till exempel de som används för att göra etanol hos Agroetanol i Norrköping. Koldioxid därifrån säljs, för det finns redan efterfrågan på koldioxid, till läskedryck bland annat. Det finns också bakterier som kan göra material direkt av koldioxiden. En sorts bakterie kan producera monomerer, byggstenar till polymerer som kan användas till bland annat plast.

Andra processer är mer problematiska. Flera av dem går ut på att låta den infångade koldioxiden reagera med vätgas. Under rätt förutsättningar, som högt tryck och temperatur, bildar gaserna kolväten. Kolväten utgör grundmolekylerna i den fossila industrin. Men att framställa vätgas utan klimatproblem är inte lätt. Antingen tas den från naturgas eller så kräver det mycket el.

Fredric Bauer påpekar också att koldioxid som råvara till plast och annat som inte används så länge, innebär att den snart släpps ut igen. Ska det vara någon vits med processen, ska koldioxiden som fångas in komma från fossilfria utsläpp. Koldioxiden kan visserligen fångas in igen, men vid det andra varvet kan det bli svårare:

– Kruxet är att det krävs mycket energi för att fånga in utspädd gas, säger Fredric Bauer.

Läs mer: Oro för brist på rent biobränsle