Klimatpolitiska rådet: Planen är otillräcklig

Klimatpolitiska rådet är ett expertorgan som ska granska regeringens klimatpolitik. Extra viktig är den klimathandlingsplan som nytillsatta regeringar ska lämna vid tillträde. Klimatpolitiska rådets samlade bedömning av klimathandlingsplanen ska lämnas i mars, men redan nu ger Klimatpolitiska rådets ordförande Åsa Persson sin första kommentar. Där konstaterar hon att klimathandlingsplanen är otillräcklig för att nå Sveriges klimatmål och att det är otydligt hur planen ska kunna leda till att utsläppen minskar i den takt som krävs för att målen ska nås.

Åsa Persson är kritisk till hur planen presenterats och påpekar att syftet med klimathandlingsplanen, som regeringen enligt lag måste lämna, är att visa hur regeringens samlade politik når de uppsatta klimamålen för 2030, 2040 och 2045.

”Om regeringen bedömer att nuvarande styrmedel är otillräckliga ska handlingsplanen innehålla en redogörelse för skälen till detta och vilka ytterligare åtgärder som regeringen avser att vidta”, skriver Klimatpolitiska rådet i kommentaren.

Klimatpolitiska rådet anser att det finns positiva inslag i planen. Till exempel ser man positivt på att regeringen vill engagera alla departement för att arbeta fram konkreta åtgärder och att regeringen vill stärka kopplingen mellan klimatmålen och budgetprocessen. Det är enligt rådet också positivt att regeringen lovar att följa upp handlingsplanens genomförande i sin klimatredovisning till riksdagen.

Kraven har inte uppfyllts

Samtidet påpekar rådet att det redan i sin förra rapport till regeringen konstaterade att den nuvarande politiken kraftigt ökar de svenska utsläppen och det därför ställdes höga krav på den klimathandlinsplan som regeringen nu lämnat. De kraven har enligt Klimatpolitiska rådet inte uppfyllts. Istället menar rådet att regeringens plan till stor del bygger på förhoppningar och flera osäkra antaganden.

Bland annat skriver rådet att de nya utredningar och analyser som regeringen nu sätter stort hopp till först kommer att påverka utsläppen mycket nära första målåret 2030, om de leder till konkreta åtgärder över huvud taget. Man anser också att regeringens förhoppningar om att köpa utsläppsrätter från andra EU-länder bygger på flera osäkra antaganden.

– Att kraftigt försvaga befintliga styrmedel utan att ha konkreta planer på plats för hur de ska ersättas betyder att problemen skjuts på framtiden. Regeringen slår in på en väg med stora risker: för klimatet, ekonomin och samhället. Det är bara sex år kvar till 2030, framhåller Åsa Persson.