Klimatpolitiska rådet: Acceleration är nödvändig

Klimat Klimatpolitiska rådets fjärde rapport är här. Rådet ser förbättringar men också fortsatta problem med regeringens klimatarbete. Framför allt går omställningen för långsamt, enligt rådet, som levererar fem rekommendationer till den tillträdande regeringen.

Klimatpolitiska rådet: Acceleration är nödvändig
Klimatpolitiska rådet har levererat sin årliga rapport till regeringen.

Klimatpolitiska rådet utvärderar regeringens klimatpolitik en gång om året. Rådets fjärde rapport fokuserar till stor del på politikens förmåga att styra samhället, och temat är hur politiken ska kunna stärkas. Ökad koordination och tydligare myndighetsstyrning är två saker som efterfrågas i årets rapport.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

– Om vi ser till utsläppsprognoserna så är det tydligt varför vi valt det temat. Det finns ett centralt ord: acceleration. Acceleration är möjlig, sade Klimatpolitiska rådets ordförande Johan Kuylenstierna när han överlämnade rapporten till miljöminister Annika Strandhäll.

Grönt ljus för klimatredovisningen

Johan Kuylenstierna. Foto: Elisabeth Olsson Wallin

Rådet ger för första gången grönt ljus för regeringens klimatredovisning och menar att den nu uppfyller lagens krav.

– Men vi tycker att det skulle finnas en tydligare koppling mellan klimatredovisningen och klimathandlingsplanen. Det är inte tydligt, sade Johan Kuylenstierna.

Stora brister kvarstår

Fakta

Fem rekommendationer från Klimatpolitiska rådet

1. Förbättra styrningen av statliga myndigheter och samordningen mellanolika politikområden och beslutsnivåer

2. Stärk målbild och styrmedel på viktiga områden

3. Skapa bättre förutsättningar för investeringar som bidrar till att klimatmålen nås

4. Genomför ett brett kunskaps och kompetenslyft för klimatomställningen

5. Agera proaktivt, koordinerat och kraftfullt i EU.

Mycket i regeringens klimathandlingsplan är genomfört eller påbörjat. Men några stora brister kvarstår:

– Det har inte kommit någon proposition om klimatanpassad miljöbalk. Och samhällsmålen har inte omformulerats, och vi har inte sett någon omfattande skattereform. Det här tycker vi är en svaghet, sade Johan Kuylenstierna.

Transportinfrastrukturplanen ett exempel på bristerna

Transportinfrastrukturplanen, som nyligen var ute på remiss, kommenterades även här.

– Klimatmålen har inte blivit centrala i till exempel transportinfrastrukturplaneringen. Det är uppenbarligen svårt att genomföra större systemövergripande reformer, konstaterade Johan Kuylenstierna.

Liksom transparensen

Rådet påpekade också brister i transparensen. Det har helt enkelt varit svårt att få fram underlag.

– Det är en bristfällig transparens kring uppföljningen av klimathandlingsplanen. Det är allvarligt, för det ska vara enkelt för alla medborgare att följa upp, sade Johan Kuylenstierna.

Han summerade rapporten:

– Klimatomställningen har nått styrfart men med nuvarande takt når vi inte målen. Därför behövs det en omställningspolitik som leder till acceleration.

Fem övergripande rekommendationer

Cecilia Hermansson.

Rådets vice ordförande Cecilia Hermansson berättade mer om de fem övergripande rekommendationerna som finns i rapporten (se faktaruta). Hon konstaterade att styrningen mellan olika politikområden och beslutsnivåer behöver samordnas.

– Vi behöver en översyn av de klimatrelevanta samhällsmålen. Man borde ge relevanta myndigheter stående uppdrag. Idag så kommer de och går och det är svårt att planera resurser under sådana förhållanden, sade hon.

Effektivisering en viktig framtidsfråga

Hon konstaterade också att Sverige hamnat på efterkälken när det gäller resurseffektivitet.

– Det är ett eftersatt och viktigt område, här behöver man stärka politiken och kanske införa tydligt myndighetsansvar. Vi behöver skärpa styrmedlen för energieffektivisering, vi ligger under EU-genomsnittet när det gäller effektivitet. EU har ambitiösare mål på gång – så här finns mycket arbete att göra, sade hon.

Exempel från Danmark

Vid överlämningen deltog också Peter Møllgaard, som är forskare och ordförande i den danska motsvarigheten till Klimatpolitiska rådet. Han konstaterade att medan de svenska rekommendationerna fokuserar på styrning och management, består de danska av konkreta politikförslag.

– Det är tydligt att danska politiker förväntar sig att vi blir ännu mer konkreta i våra policyrekommendationer. Det kan beror på att vi har olika tidslinje. Danmark har åtagit sig att minska klimatutsläppen med 70% till 2030 och har även ett 2025-mål. I Sverige tycks 2045-målet vara i fokus, sade Peter Møllgaard, och fortsatte:

– I Danmark benchmarkas varje beslut mot klimatmålet.

Även Klimatpolitiska rådet vill se fler mål

Klimatpolitiska rådet i Sverige sätter inte några politiska mål, men har nosat på frågan.

– Vi pratar om förbättrad målstyrning i årets rapport, och det är ett sätt att kanske trycka på att det behövs tydligare målsättningar. Nu har vi ju ett i transportsektorn men det kan ju gälla även för andra områden. Vi säger faktiskt indirekt att vi ska ha ett annat mål för jordbruket, att vi inte bara ska ha fossilfrihet utan att vi ska nå nettonoll när det gäller jordbruket, säger Johan Kuylenstierna till Miljö & Utveckling.

Bristen på etappmål för samtliga utsläpp i Sverige kan vara ett problem.

– Man kan både tänka sig att man skulle behöva flera etappmål men också mål för olika sektorer på ett annat sätt än idag, säger ordförande Johan Kuylenstierna.

Bristen på mål del av den bristande myndighetsstyrningen

Det som saknas är inte i första hand utsläppsmål utan underliggande mål inom de olika delområdena, säger vice ordförande Cecilia Hermansson.

– Det är en del av myndighetsstyrningen och vi saknar ju det. Vi saknar också att man försöker se hur de här målen samverkar med varandra. Bara det att man lyckas definiera mål och hur man kan undvika målkonflikter, då skulle vi kunna komma fram mycket, mycket bättre, säger hon.

Om ni bara fick ge en enda rekommendation, vilken skulle det vara?

– Jag skulle säga att styrningen är viktig. För om man lyckas med styrningen, och får in tydligare instruktioner och blir mer långsiktig, då skulle man också kunna uppnå en utveckling, säger Cecilia Hermansson.

Johan Kuylenstierna fyller i:

– Det har ju varit väldigt mycket fokus på regeringen. Det här handlar om att få hela den här resursen som statsförvaltningen är att koncentrerat dra i samma riktning.

Ni talade om att Sverige behöver träda fram mer inom EU. Vad är det som Sverige behöver göra, anser ni?

– Dels har vi ordförandeskap som kommer upp. Vi behöver vara väl förberedda för att driva de frågor som EU idag driver om klimatomställningen, att vi verkligen är proaktiva. Det kommer dels att finnas en hel del utmaningar kvar men det handlar också om att vara drivande i ordförandeskapet och för det krävs det resurser. Det krävs en riktad investering för att Sveriges ordförandeskap ska bli starkt.

– Det andra är att proaktivt jobba med EU och den gröna omställningen, att vara proaktiv i de processerna på ett konstruktivt sätt. Och sedan det tredje som är viktigt inte minst är ju att vi säkerställer att det finns resurser i Sverige för att kunna implementera den politik som kommer att beslutas i EU på ett bra sätt, säger Johan Kuylenstierna.

Lång rad med förslag

Rådet föreslog också en grön investeringsbank, en översyn av elnätsregleringen och regelverken för Svenska kraftnät, nya tag för mer offensiv offentlig upphandling och snabbare tillståndsprocesser, bland annat.

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.