Trafikverkets inriktningsunderlag som nu lämnats till regeringen konstaterar att det behövs ytterligare 150 miljarder kronor till vägar och järnvägar under perioden 2026-2027. Det tydliga budskapet om mer pengar till underhåll möter flera positiva reaktioner. Samtidigt höjs kritiska röster till att myndigheten planerar kraftiga ökningar av vägtransporter.
Klimatkritik efter Trafikverkets rapport
Transporter
Trafikverkets inriktningsunderlag som nu lämnats till regeringen möter på motstånd från opposition, forskare och experter.
– Trafikverkets prognoser tittar för mycket i backspegeln och för lite på det vi som land, EU-medlem och undertecknare av Parisavtalet enats om, säger en expert till Miljö & Utveckling.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
– Trafikverket är underbart tydliga med att vi inte bara kan planera nytt, utan behöver lägga mer fokus på att underhålla det befintliga – och att det kan kräva utökade resurser, säger experten Mattias Goldmann, grundare och ansvarig för bil- och bränsle på 2030-sekretariatet.
Mattias Goldmann menar att Trafikverkets underlag också blir en skarp påminnelse till regeringen om att den politik som nu förs inte räcker för att nå klimatmålen.
– Även om regeringen stryker 2030-målet så måste i princip lika mycket till ske för att nå EU-kraven.
Han är också besviken över att Trafikverket i princip, som han uttryckjer det, avfärdar det beteendeskifte som både skulle vara snabbare och mer kostnadseffektivt än de flesta andra åtgärder – och där omställningen av hela arbetslivet under och efter pandemin visar på en stor potential.
– Transporteffektivitet och modalitetsskifte är också underskattat hos Trafikverket, vars prognoser för mycket utgår ifrån att titta i backspegeln och för lite är baserat på de klimatmål vi som land, EU-medlem och Parisavtalsundertecknare enats om.
Bör regeringen ändra Trafikverkets uppdrag?
– Inom Trafikverkets befintliga uppdrag menar vi, Naturvårdsverket och faktiskt Riksrevisionen att det går att jobba smartare än idag. Andra menar att Trafikverket måste få uppdrag att jobba målstyrt i stället för prognosstyrt, men det räcker att prognosen utgår ifrån att brett beslutade klimatmålen ska nås. Regeringen har också i sitt regleringsbrev slagit fast att Trafikverket ska jobba mer med Steg 1 och 2 i fyrstegsprincipen, och just så tänker vi att arbetet ska ske – befintligt uppdrag men med förtydligad inriktning.
Vad behövs enligt dig för att utsläppen från svenska transporter ska minska?
– En snabb elektrifiering är lysande men precis som Trafikverket slår fast så räcker det inte eftersom den befintliga fordonsflottan är långt större än nybilsförsäljningen. Vi behöver åtgärder inom Bilen, Bränslet och Beteendet. Omställningen sker inte av sig själv på fordonssidan, billigare fossila drivmedel är helt fel väg att gå och beteendeskiftet försvåras när politiken ensidigt gynnar den som sätter sig i egen bil. 2030-sekretariatets Beteendepraktikan med 55 förslag är en bra början – redan utrett och remissbehandlat i Sverige eller prövat i vår omvärld.
Också trafikforskaren Anders Roth på Svenska Miljöinstitutet IVL har reagerat mot Trafikverkets användande av prognoser. Till Sveriges Radio säger han under måndagen att Trafikverket borde jobba mer med att minska biltrafiken och att klimatmålen inte kan nås enbart genom elektrifiering av bilflottan.
Miljöpartiets energipolitiska talesperson Linus Laakso säger till Dagens Nyheter att det nu efter att Tidöpartierna både sänkt klimatkraven och skatterna på drivmedel ”nu är svaret skyldigt om vilka styrmedel som ska komma till istället”.