Klimatklivet får hård kritik från Riksrevisionen

Miljöarbete Riksrevisionens granskning av Klivatklivet visar att stödet inte är kostnadseffektivt, och att regeringens rapportering till riksdagen varit alltför positiv.

Klimatklivet får hård kritik från Riksrevisionen

Den omfattande miljösatsningen Klimatklivet är ett finansiellt stöd till lokala investeringar, som infördes 2015. Under 2018 omfattade stödet 1,5 miljarder kronor, vilket motsvarar 14 procent av statens samlade utgifter för miljöpolitiken.

Briser i beräkningar för CO2-utsläpp

Riksrevisionens granskning visar brister i kostnadseffektivitet när det gäller Klimatklivets bidrag till minskade utsläpp av klimatpåverkande gaser.

– Klimatklivets kostnader per kilo minskade växthusgasutsläpp har varit höga. Större effekt hade kunnat åstadkommas om stödet hade utformats annorlunda, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.

En del av problemet är att beräkningarna av hur stora utsläppsminskningar de olika åtgärderna leder till har varit bristfälliga. Att det redan finns befintliga klimatpolitiska styrmedel har negligerats vid beräkningen av Klimatklivets kostnad per utsläppsminskning.

– Det är inte säkert att de beviljade åtgärderna kommer att leda till de utsläppsminskningar som beräknats när pengarna beviljades. Dessutom räknas utsläppsminskningar i vissa fall in flera gånger, säger Charlotte Berg, projektledare för granskningen.

Felaktiga beslut kan ha fattats

Granskningen visar också att ansvariga myndigheter har genomfört Klimatklivet på ett i huvudsak bra sätt, men att uppstartsfasen varit kort och mött en rad svårigheter. Främst handlar det om att bidragsbedömningen utvecklades samtidigt som handläggningen av bidrag startade, och att det därför finns risk för att felaktiga beslut har fattats.

Riksrevisionen konstaterar också att regeringen i sin rapportering till riksdagen gett en ensidigt positiv bild av satsningen och dess effekter, trots att myndigheterna gett en mer nyanserad bild.

– Regeringen har heller inte försett riksdagen med en övergripande samhällsekonomisk bedömning av stödets effekter. Det är information som riksdagen borde ha haft när den fattade beslut om satsningen, säger Helena Lindberg.

Tips till nästa regering

Om regeringen ska införa fler nya stöd rekommenderar Riksrevisionen att regeringen ska utgå från det problem som ska lösas, och begränsa omfattningen till åtgärder på områden där andra styrmedel saknas eller är svaga.

Regeringen bör även säkerställa tillräckliga tidsramar så att myndigheterna kan arbeta fram en fungerande arbetsprocess innan ett nytt system liknande Klimatklivet startar.

Läs hela granskningen här.

Läs mer: ”Sverige kan bli det klimatmässiga föredöme som omvärlden behöver”

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.