Aldrig har det varit så tydligt att politiken behöver hjälp för att nå klimatmålen vi enats om. Det menar hållbarhetsexperten Mattias Goldmann efter att ha tagit emot regeringens omdiskuterade klimathandlingsplan.
Klimathandlingsplanen kritiseras av experterna
Klimathandlingsplanen Inte oväntat riktar flera hållbarhetsprofiler hård kritik mot regeringens nya klimathandlingsplan. Men några ljusglimtar finns det enligt de hållbarhetsexperter som Miljö & Utveckling talat med.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
– 2030- och 2040-målen som är svensk lag låtsas regeringen inte ens om, och merparten av det som ska hjälpa oss att uppfylla EU:s krav är nya utredningar eller fromma förhoppningar om att näringslivet och hushållen ska ställa om snabbare, säger han till Miljö & Utveckling.
Mattias Goldmann tycker att det är ledsamt att många konkreta klimatförslag stupade på mållinjen. Nu hoppas han att klimathandlingsplanen kompletteras i efterhand.
– Handlingsplanen måste snabbt fyllas på med långt skarpare styrmedel, vilket väl också är vad klimatministern efterlyser i sitt nödrop till alla departement att bidra till att klimatmålen nås, säger han och fortsätter:
– Eftersom regeringen rimligen hellre vill behålla miljarderna i svensk ekonomi än att köpa bulgariska utsläppsrätter, räknar vi med kompletterande förslag i närtid. Detta kan inte vara mer än början – klimatministern försökte ju få mer tid, som nu får läggas på kompletteringar i efterhand.
”Gynnar inte näringslivet”
Nina Eklund, generalsekreterare på Hagainitiativet, är skeptisk till handlingsplanens två huvudstrategier, som hon beskriver som ”mer kärnkraft i framtiden och ett antal planerade utredningar”.
– Tyvärr gynnar inget av detta konkurrenskraften hos det svenska näringslivet under detta årtionde. Medan andra länder prioriterar snabb omställning riskerar Sverige nu att halka efter. Kraften i näringslivet är tydlig. Företagen vill bidra till att nå Parisavtalet, men för att lyckas behöver politiken bidra med mer ambitiösa, långsiktiga och förutsägbara spelregler, säger hon.
”En plan för kommande utredningar”
Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap vid Uppsala universitet, menar att det är allvarligt att regeringen inte tycks veta hur förslagen i klimathandlingsplanen påverkar utsläppen. Han är också kritisk till att det är oklart om förslagen ska genomföras och i så fall när det kommer att ske.
– Den som regeringen nu presenterar är en plan för kommande utredningar och analyser, inte en handlingsplan för minskade utsläpp eller en redovisning av hur klimatmålen på kort och lång sikt ska kunna nås på ett sätt som är bra för ekonomin och miljön, säger han till Miljö & Utveckling.
I själva klimathandlingsplanen säger Mikael Karlsson att han konstaterar att regeringen överväger att flytta utsläppsutrymme från industrin för att kompensera för att Sverige sannolikt missar de bindande EU-målen för andra sektorer i Sverige.
– De siffror som är mest konkreta i dokumentet är erkännandet att regeringens nuvarande politik ökar utsläppen med i storleksordningen tiotals miljoner ton koldioxid, vilket riskerar kosta tiotals miljarder kronor att kompensa för, i syfte att klara kraven i den EU-politik som regeringen lovprisar i brist på nationell motsvarighet.
Positivt med CCU
Branschorganisationen Ikem, som värnar kemiindustrins intressen, har under den senaste mandatperioden ofta sett positivt på regeringens politik. Men i klimathandlingsplanen saknar man flera viktiga komponenter.
– 2030 är ett viktigt år för industrin och våra medlemmar har enorma omställningsplaner till dess. För att dessa ska vara möjliga krävs bland annat lösningar för vår elförsörjning. Tyvärr saknas dessa. Vi noterar och är positiva till att regeringen har åtgärder för energin till år 2045, men det är alldeles för sent, säger Malin Johansson, ansvarig klimat- och energifrågor på Ikem.
Det Ikem är mest positiva till är beskedet om ökat fokus på CCU.
– Att regeringen lyfter fram behovet av CCU. Det har Ikem spelat in till regeringen inför deras arbete med planen. CCU, det vill säga möjligheten att återanvända kolatomer från utsläpp, är alldeles avgörande för vår industri möjlighet att ställa om. Tyvärr visar klimathandlingsplanen inte hur regeringen ska agera för att möjliggöra tekniken.
Organisationen saknar dock flera konkreta åtgärder på både kort och lång sikt.
– Som det framstår lägger regeringen stor vikt på klimatomställning i utlandet genom köp av utsläppsrätter. Vi hade behövt dessa åtgärder i Sverige, helst igår. Nu slösar regeringen skattemedel. Vi trodde också att planen skulle innehålla fler konkreta åtgärder, men istället är klimathandlingsplanen ett visionsdokument. Det är synd och skapar oro bland företagare som står redo med enorma investeringar.