Klimatförnekelse stort problem i Sverige

Forskning Förnekelse av vetenskap om klimatproblem sträcker sig bortom debatten i USA och klimatfrågan. Det menar forskare från KTH, efter att ha kartlagt forskning om klimatförnekelse de senaste 25 åren.

Klimatförnekelse stort problem i Sverige
Shutterstock

– Vår erfarenhet är att förnekelse av vetenskap i klimatfrågan förekommer även i Sverige, men vi ser förnekelse inte bara i klimatdebatten utan även i andra miljöfrågor, om exempelvis miljögifter och överfiske, säger Mikael Karlsson, miljöforskare på KTH.

Stor studie om klimatförnekelse

KTH-forskarna har analyserat den samlade forskningen mellan åren 1990 och 2015 om vetenskapsförnekelse på miljöområdet.

Vanligast förekommande är studier om förnekelse i klimatfrågan – dessa handlar om att det pågår en global uppvärmning, att människan bidrar till denna och att effekterna blir negativa (så kallad ”trend, attribution and impact denial”).

– Klimatförnekare finns inom fossilindustrin, i vissa tankesmedjor och bland populistiska politiker. Även media spelar en roll när dess balansprincip gör att forskare ställs mot vetenskapsförnekare i debatt istället för att forskare inbjuds till att mötas i mediala samtal, säger Karin Edvardsson Björnberg, docent i miljöfilosofi på KTH.

Vanliga metoder vid förnekelse

De vanligaste metoderna förnekare använder är förvanskande av statistik, kränkande påhopp på forskare och att uppträda med vilseledande kompetens eller ifrågasätta forskares motiv och finansiering.

Enligt KTH-forskarna behövs det nya grepp för att motverka vetenskapsförnekelse. De menar att det saknas kunskap om varför politiken ibland lyckas hantera vetenskapsförnekelse, och ibland inte.

Forskningen sker inom ramen för projektet ”Mind the Gap”, som finansieras av Formas. Artikeln publiceras i tidskriften Journal of Cleaner Production. Läs mer här.

Fakta

Artikeln ”Climate and environmental science denial: A review of the scientific literature published in 1990-2015” publiceras i Journal of Cleaner Production 167.Författare är Karin Edvardsson Björnberg (KTH), Mikael Karlsson (KTH), Michael Gilek (Södertörns högskola) och Sven Ove Hansson (KTH).

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.