Klimatförändringen ger hälsoeffekter i Sverige

– Både människors och djurs hälsa kommer att påverkas av en klimatförändring i Sverige. Framförallt är det effekter av värmeböljor och påverkan på smittspridningen som oroar. Det brådskar nu att i samhällsplaneringen bygga in åtgärder mot klimatkonsekvenser eftersom en stor del av den logistik som planeras idag kommer att finnas kvar under decennier, säger Elisabet Lindgren, forskare vid Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet och huvudansvarig för hälsofrågorna i Klimat- och sårbarhetsutredningen.

Den statliga utredningen har haft i uppgift att utreda effekterna av klimatförändringar i Sverige och hur samhällets sårbarhet för dessa kan minskas. Utredningen behandlar sektorer som teknisk infrastruktur, bebyggelse, fysisk planering, jord- och skogsbruk, turism, naturvård, hälsofrågor och vattenförsörjning.

Hälsoeffekter redan idag

– Vi ser redan idag en del hälsoeffekter av ett ändrat klimat i Sverige. Fästingar har spridit sig norröver, och därmed även risken för borreliainfektion. Fästingsäsongen spås också öka i längd med hela två till tre månader i södra och mellersta Sverige under det kommande seklet, uppger Elisabet Lindgren som ursprungligen är läkare.

Enligt utredningen kan vatten- och livsmedelsburna infektioner bli vanligare sommartid. Högre temperaturer och vattenflöden ökar också risken för smittspridning mellan djur och människa. Ett varmare klimat påverkar även pollenallergiker genom att pollensäsongerna ändras liksom utbredningen av växtarter. Mögel- och kvalsterallergi kan också öka i hus med dålig ventilation.

Ökad risk för dödsfall

– Vid värmeböljor ökar risken för dödsfall markant hos både djur och människor. Den svåra värmeböljan i Europa i augusti 2003 medförde att 33 000 människor dog som en direkt följd av hettan. Särskilt utsatta är hjärt-, kärl- och lungsjuka liksom äldre, säger Elisabet Lindgren.

Några exempel på åtgärder som hälsoutredningen identifierar som viktiga att snarast ta itu med är:

• Husbyggandet bör anpassas till fler värmeböljor, liksom till ökande problem med fukt och mögel i vissa områden. Anpassningsåtgärder omfattar allt från val av plats för byggnation till val av byggnadsmaterial och metod för avkylning, framförallt vid uppförande av nya sjukhus, äldreboenden och byggnader för djurhållningen.

• Solavskärmning och/eller avkylning bör införas på existerande intensivvårds- och

hjärtavdelningar, äldreboende samt där så bedöms behövas.

• Dricksvattensystem bör anpassas till effekter av högre temperaturer i vattentäkter och rörledningar.

• Förvaring, hantering och transport av mat och djurfoder bör anpassas till högre

temperaturer.

Stockholm Resilience Centre har även bidragit med ytterligare en bilaga till Klimat- och sårbarhetsutredningen.

– Vi har tagit fram den allra första svenska forskningssammanfattningen om ekosystemens sårbarhet inför kommande klimatförändringar, säger Victor Galaz, statsvetare och forskare vid Stockholm Resilience Centre. En viktig slutsats är att negativa förändringar i ekosystemens förmåga att förse samhället med livsviktiga ekosystemtjänster som rening av luft och vatten, produktion av fisk och pollinering av grödor, kan komma mycket snabbt och överraskande.