Så mycket som 70 procent av svenskarna under 30 år anser att en potentiell arbetsgivares klimatpåverkan är ett viktigt kriterium när de väljer arbete och 13 procent säger att det är det allra viktigaste kriteriet. Det visar Europeiska investeringsbankens, EIB:s, klimatundersökning 2023.
Rapporten bekräftas av en annan rapport i år från KPMG i Storbritannien som pekar ut en trend som rapportförfattarna kallar ”climate quitters” eller ”klimatavhoppare”. Där uppger 46 procent av 6 000 kontorsanställda att det är viktigt att företaget de jobbar på arbetar aktivt med hållbarhetsfrågorna och 20 procent uppger att de tackat nej till, eller sagt upp sig från, ett företag som inte hade tillräckligt stora hållbarhetsåtaganden. Den siffran ökade till 34 procent bland de svarande 18- till 24-åringarna.
Ny era av medvetna klimatavhoppare
Trenden syns också tydligt i USA där Net Positive Employee Barometer nyligen visade att över hälften av USA:s unga anställda skulle överväga att säga upp sig om företagets värderingar inte stämde överens med deras egna. Detta var något som också kommenterades på Linkedin av Unilever-vd:n och hållbarhetsprofilen Paul Polman.
”Glöm ”quiet quitting”, vi går in en era av medvetna klimatavhoppare. Företagsledare missar hela bilden av vad anställda vill ha och behöver”, skrev han där.
Hur många klimatavhoppare som finns i Sverige är det ingen som vet, men när Miljö & Utveckling ställde frågan på Linkedin öste det in svar från personer som sagt upp sig eller avstått från anställningar på grund av hållbarhetsskäl.
– Jag stod nyligen och valde mellan erbjudanden från två olika konsultbolag, ett lite mindre branschledande i hållbarhet, och ett stort som ville starta en hållbarhetsavdelning. Jag valde till slut det mindre företaget, och när jag ringde den rekryterande chefen på det stora bolaget för att meddela det, så fick jag veta att hon precis sagt upp sig för att också börja på det lilla nischade företaget, dubbelt klimatavhopp, berättar energi- och miljökonsulten Herman Elvingson.
”Det var inte på riktigt helt enkelt”
En annan person som Miljö & Utveckling får kontakt med på Linkedin berättar hur han sade upp sig från ett stort fastighetsbolag för att i stället gå till ett annat fastighetsbolag med tydligare hållbarhetsarbete.
– Jag jobbade på ett mindre fastighetsbolag som var väldigt aktiva i hållbarhetsarbetet och där jag var drivande. När företaget blev uppköpt av ett större fastighetsbolag fick jag ingen respons från det stora företaget om hur de såg på hållbarhetsfrågorna. Det visade sig att det stora bolaget låg väldigt långt ifrån den nivå vi arbetade efter. Det var inte på riktigt helt enkelt. Då valde jag att sondera terrängen och valde till sist ett annat stort fastighetsbolag som jag tycker kändes mer äkta, säger personen.
Simon Werbart Flato är verksamhetschef på Sustainergies som ”rustar och rekryterar hållbarhetstalang”. Han säger att den här trenden varit tydlig i Sverige i flera år. Till exempel visade det sig med ett studentmanifest som för fem år sedan deklarerade att undertecknande studenter vägrar arbeta för miljöförstörande företag.
– Hållbarhet är en viktig fråga när unga väljer jobb i dag för de vill kunna gå till jobbet och känna att de bidrar, säger han.
Börjar redan i rekryteringsprocessen
Han säger också att det börjar redan i rekryteringsprocessen, där allt fler förväntar sig svar om hållbarhetsambitionerna.
– Det vi ser är att kandidater redan i rekryteringsprocesser frågar om vilka mandat, resurser och stöd i ledningen som finns för hållbarhetsarbetet. Även om inget företag är helt hållbart vinner de som genuint arbetar med förbättring.
Nästan alla företag förstår i dag att medarbetare tycker att hållbarhet är viktigt, konstaterar Simon Werbart Flato.
– Men jag tror samtidigt att många företag blir lite överraskade över hur pass granskade de faktiskt kan bli. Det räcker inte att sätta upp ambitioner, de måste också visa att ambitionerna fullföljs och att det faktiskt sker en förändring.
Även om trenden är tydlig är Simon Werbart Flato medveten om att det fortfarande går att locka talang med högre löner eller andra incitament.
– Men då går du också miste om den talangpool som är mer hållbarhetsintresserade och verkligen behövs för att driva innovation, transformation och affärsutveckling för en framtidssäkrad verksamhet.