Klimatåret 2024 – hållpunkterna månad för månad

• Januari: Regeringen presenterade den 16e januari sin propositionsförteckning för våren 2024, där det klargörs vad ur den klimatpolitiska handlingsplanen som läggs fram till riksdagen för beslut. En rad klimatrelaterade förändringar sker: Reduktionsplikten sänks till 6%, skatten på bensin och diesel sänks, en ny skrotningspremie införs villkorad med köp av elbil, ny premie för miljölastbilar och nya medel för Klimatklivet och Industriklivet. 15 januari kom Trafikverkets underlag till nationella planen för infrastruktur 2026-2037, som blir avgörande för om transporterna ska effektiviseras och om det ska ske en överflyttning från bil och lastbil till mer av järnvägstransporter.
• Februari: Regeringen tillsätter troligen flera utredningar som börjar arbeta nu, bl.a. gällande framtida fordonsbeskattning, nationell utsläppshandel och vägavgifter för tung trafik – de båda senare ska bli proposition redan i vår.
• Mars: Energipolitiska inriktningsproposition kommer 12 mars. Här ska riksdagen få förslag på hur Sverige ska nå 300 TWh el och hur snabbt näringslivet kan räkna med att det finns ny fossilfri el att tillgå. 19 mars kommer Nationell strategi för klimatanpassning, men bara som skrivelse – dvs utan skarpa beslut. Samma dag föreslår regeringen hur Sverige ska införliva EU:s mekanism för koldioxidjustering vid gränsen, CBAM.
  7-8 mars håller UNEP den första uppföljningskonferensen efter COP28. Fokus är bygg- och fastighetssektorn, utifrån Buildings Breakthrough som 28 regeringar och EU-kommissionen ställde sig bakom på COP i Dubai.
• April: 15 april kommer regeringens Vårbudget. Klimathandlingsplanen har varken kostnader eller utsläppsberäkningar, och inga skarpa beslutsförslag för riksdagen att hantera, vilket enligt klimatminister Pourmokhtari ska komma i budgetpropositionerna, med vårbudgeten som första instans.
  Vägen till ett globalt bindande plastavtal preciseras på INC-4 mötet i Ottawa den 21-29 april. Fokus är snarare att skydda haven från föroreningar än att påskynda omställningen från fossilt till förnybart – men begränsningar av engångsplaster skulle öka oljeindustrins egenintresse av att ställa om.
• Maj: Under maj lägger regeringen fram förslag om ett utsläppshandelssystem för fossila bränslen, som Hassler hade som förslag och som finns med i Klimatpolitiska handlingsplanen – men som SD är mycket skeptiska till. Klimatnyttan beror på hur drivmedelsbeskattningen förändras. Riksdagsbehandlingen blir först i höst.
  Val i Indien, exakt datum finns ännu inte. Hur världens folkrikaste land agerar i omställningen blir helt avgörande för om Parisavtalet och en dräglig framtid ska nås. Hittills imponerar satsningarna på förnybart, men utfasningen av det fossila går för långsamt och klimatmålen är för långt in i framtiden – kan valutgången ändra på det?
• Juni: EU-parlamentsval 6-9 juni. Utgångsläget för EU-valet är bekymmersamt, med troliga framgångar för krafter som inte har klimatarbetet högt på agendan. Visserligen sitter kommissionens ordförande von der Leyen troligen säkert, men delar av Fit for 55 kan försvagas eller tas bort och det kommande 2040-målet bli mindre ambitiöst. Årets Almedalen 25-28 juni blir första tillfället att bättre förstå hur nyvalda svenska EU-parlamentariker kommer att agera i dessa frågor – och att påverka dem.
• Juli: Till halvårsskiftet tillträder Ungern som EU-ordförandeland med en agenda att EU ska lägga sig i mindre och medlemsstater inte ska tvingas till sådant de inte önskar; en agenda de i mycket delar med det största Tidöpartiet. Efter nuvarande ordförandelandet Belgiens ambition att ”trycka på paus” för hållbarhetsarbetet, betyder det nya utmaningar för EU:s klimatledartröja.
• Augusti: Det är semestermånad i stora delar av världen och inga stora kalenderhändelser, men många klimatforskare varnar för trolig rekordhetta mot sensommaren. Det skapar rimligen rubriker och stärkta krav på politiken att leverera utsläppsminskningar i närtid.
• September: I Sverige lägger Tidö-regeringen sin budgetproposition för 2025 kring den 20:e, med löften om att här ska finnas både utsläpps- och klimatberäknade förslag. Sista veckan är det Climate Week NYC, näringslivets ledande globala klimatevent med över 600 aktiviteter och det främsta tillfället för företag att konkretisera sina klimatåtaganden.
• Oktober: 21 oktober till 1 november är det COP16 för biodiversitet i Colombia. Alla länder ska lämna in uppdaterade nationella biodiversitetsstrategier och handlingsplaner (NBSAP), med direkta beröringspunkter med naturbaserade lösningar för utsläppsminskningar och starka synergier med klimatanpassning.
• November: Den 5 november är det val i USA, där många ser en återkomst för Trump som ett direkt hot mot våra möjligheter att hejda klimatkatastrofen. Under Trump skulle USA lämna Parisavtalet, tidernas största klimatsatsning Inflation Reduction Act annulleras, nya satsningar på fossil energi startas och det avgörande klimatsamarbetet med Kina avslutas.
  11-24 november är det COP29 i Baku, Azerbajdzjan. Liksom på fjolårets COP28 leds mötet av en man med starka kopplingar till fossilindustrin, och ett skifte till fossilgas snarare än förnybart tycks vara ordförandelandets agenda. Kan det ge framstegen världen behöver inför COP30 då hela världen ska skärpa sina klimatåtaganden?
• December: Riksdagen klubbar budgetpropositionen, regeringen skriver regleringsbrev till sina myndigheter och ägardirektiv till de statliga bolagen – kanske inklusive en hårdare styrning av Vattenfall att leverera fossilfri energi på det sätt som Tidöpartierna önskar, oavsett företagsmässig lönsamhet.

Under året men utan exakt datum ska regeringen tillsätta en rad statliga utredningar av klimatrelevans. Det gäller bl.a. Hasslers förslag om nationell utsläppshandel inför och utöver EU:s kommande för transportsektorn, hur hushåll och näringsliv ska kompenseras för höjda kostnader för fossil energi, ännu en utredning om avståndsbaserad beskattning av godstransporter och en generell översyn av styrmedel. Därtill anger Klimatpolitiska handlingsplanen att ett antal ”analyser” ska göras; ett vagt instrument utan den formalia som offentliga utredningar har. Därtill är det oklart vad regeringen tänker göra med nyligen överlämnade utredningar, såsom Bioekonomiutredningen, eller Göran Enanders i förtid avslutade utredning om styrmedel för energieffektivisering.

Sammantaget är 2024 ett år att oroa sig för ur klimatsynpunkt, nationellt, på EU-nivå och globalt. Eller annorlunda uttryckt: 2024 är ett år då vi som vill se framsteg på klimatområdet behöver jobba hårdare, smartare och mer samspelt.