Inga produkter i varukorgen.
Kiselprojektet som ska utmana Kina
KISEL
På KTH byggs nu en sju meter hög reaktor för att producera grön kisel och utmana Asiens dominans på solcellsmarknaden.
– Om det lyckas kan det bli en ”gamechanger”, säger projektledaren.
Björn Glaser, forskare och projektledare. Foto: Anna Gullers.
Inom några månader börjar byggandet av en ny reaktor på institutionen för materialvetenskap. Reaktortornet kommer att nå hela vägen upp till taket på institutionen och blir KTH:s största pilotanläggning.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Målet för forskarna är att utveckla en ny och miljövänligare process för att producera kisel, som är en viktig komponent i solceller och halvledare. I stället för att använda fossila bränslen använder denna process extremt het väteplasma för att omvandla kiseldioxid till kisel och genererar vattenånga i stället för koldioxidutsläpp.
Det första steget är att producera högkvalitativt kisel som är lämpligt för användning i solceller, en marknad där Asien, och särskilt Kina, fullständigt dominerar.
– Detta blir det första försöket att producera miljövänligt kisel i pilotskala som kan konkurrera i pris. Om det lyckas kan det bli en ”gamechanger”. Det kan få med Europa i matchen igen, säger Björn Glaser, lektor och expert inom högtemperaturmetallurgiska experiment och projektets ledare på KTH, i en kommentar.
Extern övervakning
För att säkerställa säkerheten och följa alla regler har projektgruppen anlitat ett externt företag för att övervaka installationen och säkerhetsåtgärderna.
Björn Glaser säger att samarbetet inte bara ger positiv uppmärksamhet åt KTH, utan också ger studenter en chans att delta i spännande forskning. Men projektets potential sträcker sig långt bortom kiselproduktion och involverade studenter.
– Om vi lyckas utveckla processen kommer det att revolutionera sättet som andra metaller produceras, som koppar, titan och vanadin. Detta skulle minska koldioxidutsläppen från deras värdekedjor, minska deras koldioxidavtryck samtidigt som de blir billigare att tillverka. Jag är ganska övertygad om det kommer att fungera. Men det finns alltid ett en osäkerhet – det är forskningens natur, avslutar Björn Glaser.
Mer om
Kiselprojektet
Initiativtagare till projektet är startupföretaget Green14, som kontaktade KTH i maj. Efter att ha genomfört framgångsrika mindre tester, strävar de två ägarna nu efter att utveckla en mer skalbar process. Green14 kommer att äga och driva anläggningen, och Björn Glaser kommer att samarbeta med Adam Podgorski, företagets VD och kemist från Australien.
Jan Dinkelspiel, en framträdande affärsprofil, är styrelseordförande för företaget och har ansvar för projektets finansiella aspekter. Om projektet blir framgångsrikt planerar Green14 att bygga en större anläggning i norra Sverige.
