Inga produkter i varukorgen.
Lägesrapport: Så går arbetet med Sveriges förorenade områden
Kemikalier Med 85 000 registrerade förorenade områden har Sverige en miljöskuld i miljardklassen. Bara saneringen av PFAS och kolväten i registrerade områden beräknas kosta runt 1,2 miljarder kronor. Nu visar ny statistik hur arbetet går framåt.
Foto: Adobe Stock
Förorenad mark är idag en bidragande orsak till att Sverige inte uppnår god markhälsa och inte heller god vattenstatus i våra sjöar och kustområden. Nu publicerar Naturvårdsverket en lägesbeskrivning av arbetet med efterbehandling av förorenade områden. Här konstaterar myndigheten att det kan vara bra att veta att ”vi nu har amorterat av en del av Sveriges miljöskuld som till stor del härstammar från vår industrihistoria”. Samtidigt konstaterar man i lägesrapporten att det fortfarande är långt kvar att nå miljömålet giftfri miljö.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
I ”Lägesbeskrivning av arbetet med efterbehandling av förorenade områden 2023 konstateras att cirka 85 000 objekt är registrerade som förorenade i den nationella databasen, varav 1 167 tillhör riskklass 1, vilket innebär mycket stor risk, och 8 486 tillhör riskklass 2 , vilket innebär stor risk. Dessa områden är prioriterade i myndigheternas arbete.
I rapporten konstateras också att det finns kunskapsluckor, särskilt kring sediment och PFAS. Nya ämnen eller ny kunskap om ämnen kan påverka riskbedömningen. Flera myndigheter som Naturvårdsverket, Sveriges geologiska undersökning, Trafikverket med flera samarbetar för att hantera förorenade områden. I rapporten menar man dock att åtgärdstakten behöver öka och att myndigheterna måste arbeta mer målinriktat för att förhindra uppkomst av nya förorenade områden.
I lägesbeskrivningen berättas det att Naturvårdsverket, som tillsammans med andra myndigheter har samordnings- och vägledningsansvar kring PFAS-förorenade områden, just nu arbetar med en nationell kartläggning som ska prioritera åtgärder. Ett regeringsuppdrag, Sesam, pågår också för att förbättra kunskapen och hanteringen av förorenade sediment.
Myndigheternas åtgärder
Enligt lägesrapporten disponerade Naturvårdsverket 762 miljoner kronor under 2023, varav 58 procent användes. Åtgärder på 1 583 objekt i riskklass 1 och 2 är pågående eller avslutade. Samtidigt sker finansiering för undersökningar och åtgärder kontinuerligt, med fokus på PFAS och sediment. Samtidigt använde länsstyrelserna 114 miljoner kronor för sitt arbete med tillsyn, vägledning och åtgärder. Strategisk vägledning till kommuner är en prioritet.
När det kommer till andra berörda myndigheter berättas bland annat att Sveriges geologiska undersökning fokuserar på statligt förorenade områden, särskilt klorerade kolväten och PFAS. Här finns enligt rapporten en uppskattad miljöskuld på 1 178 miljoner kronor. Trafikverket hanterar förorenade områden genom riktade miljöåtgärder, miljögaranti och infrastrukturprojekt. Budget här låg 2023 på 220 miljoner kronor.
Fortifikationsverket hanterar förorenade områden på militär mark och startade under 2023 pilottester för PFAS-vattenrenin. Försvarsmakten har cirka 2 200 potentiellt förorenade områden och fokuserar på PFAS-utredningar och skyddsåtgärder. Statens fastighetsverk har identifierat 181 förorenade områden och påbörjat åtgärder på 34. Myndigheten fortsätter med riskklassning och åtgärder under 2024.
Förorenaren betalar
En slutsats i rapporten är att ökad samverkan mellan myndigheter, kontinuerlig finansiering och utveckling av nya tekniker är viktiga för att öka åtgärdstakten. Utmaningar som lyfts handlar främst om behovet av mer personal och bättre planering av markanvändning.
– Att åtgärda förorenade områden är ett mångårigt arbete som bland annat kräver platsspecifika utredningar och uppföljande kontroller. Att saneringsanslaget hålls stabilt under en längre tid är en viktig förutsättning för att långsiktigt minska riskerna för människors hälsa och miljön, säger Annika Ryegård, enhetschef på Naturvårdsverkets markmiljöenhet, i en kommentar.
Miljöbalken är tydlig med principene ”förorenaren betalar” och i lägesrapporten berättas att saneringsarbetet av förorenade områden, vid sidan av myndigheternas arbete, också bedrivs av verksamhetsutövare och privata fastighetsägare.
