Inga produkter i varukorgen.
Kemikaliekontrollen brister
Simon Halkola vid Linköpings universitet visar i sin avhandling att ju mer kunskap som samlas in om hanteringen av kemikalier, desto mer ökar osäkerheten i systemet.
Sedan Sverige fick sitt system för kemikaliekontroll har det haft ett gott internationellt rykte om sig att vara effektivt. Men på senare år har det misslyckats med att hålla jämna steg med utvecklingen av nya kemikalier.
– Kemikaliernas väg genom miljön och samhället har blivit svårare att kartlägga. De finns i allt från medicin till kassakvitton och beräknas enligt vissa bedömningar öka med 330 procent fram till år 2050, konstaterar Simon Haikola som doktorerat om den svenska kemikalieövervakningens logik.
Han har bland annat intervjuat anställda på Naturvårdsverket, som spårar ämnen och förändringar i miljön, och Kemikalieinspektionen, som övervakar tillverkningen av kemikalier och kemiska produkter.
– Samtidigt som de övervakande myndigheterna är delaktiga i att upprätthålla bilden av ett väl fungerande kontrollsystem, så problematiserar de sin egen verksamhet på ett sätt som underminerar den bilden. Det går till exempel inte att kontrollera varken förbjudna kemikalier i varor som importeras från länder utanför EU eller den så kallade cocktaileffekt som sker när olika ämnen reagerar med varandra i naturen.
Han menar att ett stort problem är de register där företag rapporterar import och tillverkning av kemiska produkter. Registren styrs av REACH-förordningen som främst fokuserar på stora volymer.
– Kemikalier som hanteras i mindre volymer än ett ton registreras inte och är svåra att fånga upp i kontrollen. Samtidigt är gränsdragningen nödvändig för att det praktiska registreringsarbetet ska vara möjligt, säger Simon Haikola.
Kemikalieinspektionens vill dock påpeka att Sverige och övriga nordiska länder har nationella register för kemiska produkter som ger möjlighet till mer detaljerad kunskap eftersom även mindre mängder registreras. I ett produktregister registreras kemiska produkter som tillverkas eller importeras om det sker i större mängder än 100 kilo. För de företag som hanterar ännu mindre mängder finns en anmälningsplikt.
