Miljöpartiet har lämnat in en formell protest till EU-kommissionen. Anledningen är att kommissionen har höjt gränsvärdena för radioaktivitet i livsmedel. På eget bevåg, hävdar EU-parlamentariker Carl Schlyter.
– Beslutet innebär alltför höga gränsvärden. Det betyder att kärnkraftsindustrins skadeståndsansvar mot exempelvis bönder minskar, och att vi får betala med sämre hälsa. Jag röstade emot, säger han.
Enligt partiet är kommissionens tillåtna halter av bland annat celsium och jod nu fem gånger högre i EU än i Japan.
Stärkt säkerhet
Och jordbävningen i Japan, med kärnkraftsolyckan som följd har gett efterskalv i hela världen. Både globalt och i Sverige är kärnkraftsfrågan åter högt på agendan.
Under Energimyndighetens konferens Energiutblick i Göteborg mitt under pågående Japankris gick miljöminister Andreas Carlgren ut med att regeringen planerar att utvidga det uppdrag som Strålsäkerhetsmyndigheten har att förstärka den långsiktiga säkerheten, bland annat vad gäller till åldrande reaktorer och långa drifttider. Enligt regeringen kan det bland annat handla om hur svenska kärnkraftverk klarar ett fullständigt elbortfall liknande det i Japan.
– Regeringen har under förra mandatperioden stärkt det säkerhetsarbete som sker genom bland annat Strålsäkerhetsmyndigheten. Vi avser fortsätta arbetet med att förbättra säkerheten. Därför är det givet att erfarenheterna från Japan ska tas till vara i det svenska säkerhetsarbetet, sade Andreas Carlgren tidigare i ett pressmeddelande.
Den heliga gralen
Men det är inte alla som menar att det är händelserna i öst som fått kritikerna att höja rösterna.
– Kärnkraft är ingen global energilösning. Det finns bara i vissa länder och står bara för drygt fem procent av den globala energiförsörjningen. Händelsen i Japan har egentligen ingenting med kritiken att göra, kärnkraft har helt enkelt visat sig vara icke ekonomiskt försvarbart, säger Stephan Singer, ansvarig för globala energipolicys på WWF International.
Hur tänker då EU när det kommer till kärnkraft?
– Kommissionen har ingen åsikt. Det finns en helig gral i EU och den kallas energimix, säger Artur Runge-Metzger, chef för klimatstrategier och internationella förhandlingar på EU-kommissionens generaldirektorat för klimatfrågor.