Panelsamtal om att hantera två kriser samtidigt: ”Behöver bättre styrning”

Paneldeltagarna var eniga om att kriget i Ukraina och klimatkrisen inte får ställas mot varandra.

– Vi måste kunna hålla flera tankar i huvudet samtidigt och separera de diplomatiska utmaningarna i Ukraina med miljöutmaningarna. Det krävs väldigt mycket förmåga till strategisk bredd, men också mer kunskap. Inte bara kring problembilden, utan även kring vilka verktyg vi ska arbeta med, konstaterade Robert Egnell, rektor vid Försvarshögskolan.

”Något saknas när det kommer till klimatkrisen”

Henrik Carlsen, vice programchef vid Mistra Geopolitics, höll med.

– Vi behöver bojkotta Ryssland, men att göra det i miljösamarbetet och utifrån ett vetenskapligt perspektiv tror jag är fel väg att gå, sade han och lyfte även att klimatkrisen borde hanteras på samma sätt som andra kriser.

– Vi var snabba att agera när det kom en pandemi och när Ukrainakriget bröt ut var vi snabba med att gå med i Nato. Men något saknas när det kommer till klimatkrisen. Känslan som leder till en vilja och mod göra någonting har vi inte än. Tyvärr har vi inte ett system som är byggt för att hantera det långsiktiga och globala, sade Henrik Carlsen.

Lyfter potentialen med havsbaserad vindkraft

Matilda Machacek, utvecklingschef för Offshore Norden på RWE, var även på plats under samtalet. Hon lyfte att Sverige har goda förutsättningar att snabbt lösa utmaningarna inom klimatområdet, men att det saknas ett bra system för att lyckas.

– När det kommer till havsbaserad vindkraft tror jag inte att man riktigt förstår vilken potential den har. Den ger så otroligt mycket effekt. Jag brukar säga att det är som att ha ett kärnkraftverk ute i havet. Där skulle jag vilja se mer initiativ från Sveriges håll, sade hon till Miljö & Utveckling efter panelsamtalet.

– Tyvärr har man inte riktigt gjort det än, utan man har i stället en vana att låta oss som företag att själva lösa det. Men för att vi ska kunna göra investeringar behöver vi tydlighet och garantier när det kommer till att ansöka om tillstånd exempelvis.

Men nu ser man över tillståndsprocesserna. Så det verkar ändå vara på gång?

– Man gör det, men jag hade velat att det var mer konkret. Jag tror inte att man förstår hur komplext det är i Sverige. Det är uppdelat mellan olika myndigheter, istället för att man tar ett aktivt grepp och verkligen styr och sätter upp klara och tydliga mål. Där har andra länder kommit mycket längre. Frankrike är ett bra exempel där man säger att ”såhär mycket vindkraft behövs och såhär mycket kärnkraft behövs”. Sedan kan man tycka vad man vill om kärnkraft, men det är väldigt tydliga mål. Det behöver vi i Sverige. Teknologin går dessutom väldigt snabbt och ibland kan tillståndsprocesserna kan vara så långa att när man väl har tillstånd är teknologin för gammal.

Vad hoppas du till nästa år?

– Förhoppningsvis har vi en bättre regering som kan lägga fram mer konkreta planer. Att man antingen samordnar myndigheterna bättre eller ger en enskild myndighet ansvaret. Det har man gjort i andra länder. Här i Sverige är det väldigt spretigt. Sedan är det är klart, en nation som haft olja och gas har gjort det här i många år och har ett bra system på plats. Här har vi inte haft det på samma sätt, så det är lite ovant fortfarande, säger Matilda Machacek.