nr-logo

Hållbarhet i praktiken

Filip Dessle, klimatstrateg på ZeroMission. FOTO: LinkedIn

”Jag väntar på soldrivna passagerarflygplan”

Biobränslen har en nyckelroll för flygbranschens hållbara utveckling. Vare sig kontinuerliga effektiviseringar av flygplan eller soldrivna flygplan kommer räcka i utsläppsminskning respektive tid för att nå Parisavtalets mål om nollutsläpp efter 2050, skriver Filip Dessle, klimatstrateg på ZeroMission, i en debattartikel.

  • Annons 1

Flygets klimatpåverkan är ett hett debatterat ämne som knappast undkommit någon som följer miljödebatten. Meningarna går isär gällande flygets bidrag till de globala utsläppen, vilket i stor grad beror på valet av systemgränser samt vilka klimatpåverkande effekter som inkluderats.

Flyget påverkar nämligen växthuseffekten på fler sätt än bara genom direkta koldioxidutsläpp från förbränning av flygbränslet.

Vid flygning på hög höjd (över 10 000 meter) orsakar bland annat kväveoxidutsläpp och kondensbildning, klimatpåverkan som uppskattas bidra lika mycket till växthuseffekten som koldioxidutsläppen gör.

Läs mer: Nio av tio invånare vill att städer investerar fossilfritt

Detta är dock någonting som inte rapporteras enligt den officiella FN-statistiken. Inkluderas den så kallade höghöjdseffekten så uppskattas flyget stå för 4–5 procent av de globala utsläppen.

Utsläppen är också skevt förvriden till rika länder, svenskar flyger exempelvis i snitt 7 gånger mer än det globala genomsnittet. Det är framför allt utrikesflygen som har ökat i omfattning de senaste decennierna och sedan 1990-talet flyger svenskarna 130 procent mer till internationella destinationer.

I en rapport publicerad av Chalmers Tekniska Högskola bedömer man att utan införda styrmedel kommer utsläppen från svenska internationella flygresor överstiga samtliga övriga rapporterade utsläpp redan år 2040.

Vem ska ställa om?

Behovet av en omställning för att reducera flygets klimatpåverkan går inte att bestrida. Frågan är vilken roll olika aktörer har i omställningen? I intressegruppens Svenskt Flygs Färdplan För Fossilfri Konkurrenskraft skrivs det att ”flyget kan bidra till en hög grad av fossilfrihet på relativt kort sikt” med insatser från industriell och politisk nivå.

Även om konventionella flygplansmotorer idag tekniskt sätt kan tankas med upp till 50 procent biobränsle utan rekonstruktion, konstaterar Stockholm Environmental Institute att forskningen på klimat- och miljöeffekten av den storskaliga inblandningen av biobränslen, som omställningen skulle krävas, saknas.

En nyligen publicerad EU-studie visar att biobränslen från vissa typer av grödor genererar 1.8 gånger mer koldioxidutsläpp jämfört med fossila bränslen. Detta på grund av den förändrade markanvändning som produktionen medför.

Läs mer: Cirkulär ekonomi i nya upphandlingskrav

Dessutom konkurrerar flygbranschen om biobränslen med den vägbundna transportindustrin. Till skillnad från flygbränsle är fossila fordonsbränslen beskattade, vilket gör biobränslen konkurrenskraftiga och därmed lönsamma att tillverka.

Biobränslen för flygplan är däremot 4-9 gånger dyrare än konventionellt flygfotogen, vilket gör det olönsamt att för flygbolag att i dagsläget välja biobränslen. Det är värt att poängtera att även med biobränslen i tanken så sker höghöjdseffekten ,vilket tidigare nämnts, orsakar lika stor klimatpåverkan som koldioxidutsläppen.

Mycket hänger på biobränsleproduktionens utveckling, speciellt tredje generationens biobränslen som inte konkurrerar med annan landanvändning. Men biobränslen är inte på långa vägar hela lösningen.

Klimatkompensation får en nyckelroll

I en rapport från Stockholm Environmental Institute uppskattas det att genom ökad inblandning av biobränslen, som producerats med liten eller inga landanvändningsförändringar, skulle flyget globalt kunna minska utsläppen med 100 – 300 Mt koldioxidekvivalenter mellan åren 2020 – 2030.

Om detta sätts i relation till de förväntade årliga utsläppen från flyget globalt år 2035 på 1223 – 1376 Mt koldioxidekvivalenter förefaller siffran dessvärre låg. I samma rapport uppskattar författarna att omkring 3000 Mt koldioxidekvivalenter skulle kunna reduceras till följd av klimatkompensation i projekt med hög integritet.

Det vill säga, klimatkompensationsprojekt som är certifierade, bidrar till hållbar utveckling samt är additionella. Klimatkompensation kommer med andra ord även en ha nyckelroll för att reducera klimatpåverkan från flyget.

Vägen framåt

Flygets klimatpåverkan är onekligen ett orosmoln med inga lätta lösningar. Bland annat krävs nya och genomslagskraftiga styrmedel för att öka andelen hållbart och rättvist producerade biobränslen, en global flygskatt krävs för att biljettpriserna ska stå i förhållande till den klimatpåverkan som orsakas och forskning behövs finansieras för framtagandet av effektivare flygplan.

Införandet av en flygskatt i Sverige är ett steg i rätt riktning för en bransch som har varit befriad från att betala för dess miljökostnader. Dessvärre visar en statlig offentlig utredning att flygskatten inte bedöms minska svenskarnas flygvanor nämnvärt. Istället bedöms det svenska flygresandet öka med 3,6 procent per år.

Läs mer: Städer behöver fler mobilister

Nu har jag inte heller nämnt elefanten i rummet, nämligen individens roll i omställningen. Faktum är att flyget tillsammans med bland annat köttkonsumtionen representerar områden där de största konsumtionsrelaterade utsläppen sker, vilka i sin tur är dubbelt så höga som Sveriges nationella utsläpp.

Det positiva är att de varken kräver ekonomiska styrmedel eller teknikinnovationer för att påverka. Ska du trots allt flyga är klimatkompensation ett kostnadseffektivt sätt att ta ansvar för sin klimatpåverkan, fram till att elektriska flygplan drivna med solens kraft kan transportera oss.

Av: Filip Dessle, klimatstrateg ZeroMission

Taggar:,

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

  • Annonskod Huvudspalten 4

Vegetariskt valgodis från Alliansen

Alliansens förslag till klimat- och miljöpolitik domineras av morötter, alltså stöd av olika slag, som bonus för miljöbilar. Därmed har Moderaternas politik fått stort genomslag. Med ett grönt spår för företagande, får även Centerpartiets politik genomslag, medan några av Liberalernas och Kristdemokraternas hjärtefrågor fått stryka på foten.